Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13.
I det sydvestliga hörnet af Nordsjön, der Elben
gjuter ut sin grumliga vattenmassa, råder en
oupphörlig oro bland vattnets vilda lekar. Äfven då vinden
sofver och en stiltje råder på hafvets rymder, kämpa
böljorna, som komma ur Tysklands fjerran källor, sedan
de uppnått det fria hafvet, med dess vandrande
invånare, de nyckfulla Nordsjö vågorna. Det händer icke
sällan, att det ena skeppet med stolt trygghet styr
sin bana öfver den stormiga sjön, medan det andra
tätt invid dess sida, jagadt af de oroliga
strömsätt-ningarnes hvirflar, rusar till en ohjelplig undergång.
En båt, som icke särskildt är byggd för dessa
farvatten, vågar sig aldrig ut längre från stranden, än
att han kan hinna inom en kort stund tillbaka.
Då hafvets unga dotter, den vackra Sell, med
sina tvänne gäster, i klosterfröknarnas båt ilade förbi
Störort, tog hon, gynnad af strömmen, sin riktning
norrut. För henne, som var hemmastadd med hafvets
omätliga uteigter, kändes det angenämt och lätt, liksom
hennes själ afkastat en tung börda, då flodfåran
utvidgades och dammarne på Störs stränder skilde sig
från hvarandra, så att rymden uppläts. Hennes förut
ångestbeklämda hjerta hemtade styrka och mod af
blicken utåt det brusande fältet, och hon beslöt att på
eget bevåg uppsöka hemmet, det låga Siideroog.
Grefvinnan De la Gardie, som förut rest från
Hamburg, igenkände trakten der de befunno sig, och
uppgjorde för sig den förhoppningen, att träffa ett
svenskt skepp, som kunde tillbjuda dem en tillflykt.
Fröken Anna hade med den undergifvenhet som
tillhörde hennes lynne, öfverlemnat sig åt grefvinnans
och den unga Halligerflickans ledning, så att hon i
stum väntan afbidade utgången af den äfventyrliga
färden.
Den lilla båt, hvari de tre qvinnorna flydde, hade
i sjelfva verket red ari innan grefve Reventlou och
hans roddare hunnit komma ut i floden, vunnit ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
