Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickorna i Askersund. Berättelse från Carl XII:s tidehvarf - 3. Om besöket hos Nuckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Jo, ser du,“ tog Lars till ordet, “saken var
den, att flickorna hade ställt till en dans och lekstuga
en qväll hos bensvarfvarens Karin, och det var just
på Staffans födelsedag. Då blef Staffan ond och bjöd
oss ut att dricka vid Granviken, så att flickorna blefvo
mest ensamma. Sedan hafva de slagit sig tillsammans
att icke mera bry sig om oss. Yi helsa icke mera
på dem, och det blir ingen af oss bjuden af dem.
De ville också öfvertala min Greta att slå upp med
mig, men hon slog upp med dem i stället, så att nu
samlas bara de förlofvade flickorna för sig sjelfva,
och dem helsa vi, som deras fästmän, på ibland, men
de öfriga bryr sig ingen om.“
“Hm! Det var ett ganska ledsamt förhållande,“
utbrast Erik; “men jag hoppas att ni allesammans
komma tillsammans hos oss, och då skulle båda
partierna kanske vara bäst belåtna med en billig och
beskedlig försoning. Men vet då ingen af er, hvar
flickorna komma tillsammans i dag?“
“Jo, nog tror jag, att jag vet det,“ sade Staffan.
“Nora Nubb var för en liten stund sedan hos syster
min, och då tyckte jag de talte om att gå till Lona i
qväll, men om det blir till snickarens långa Lona eller
till lilla Lona på Strandgatan, det skall jag icke säga.“
“Då blir det lilla Lona,“ inföll Lars; “ty jag mins
att jag såg dem så många tillsammans hos snickarens
i förra veckan, att der visst var gille då. Men
kommer du till oss i afton, Erik, hos bokbindarns?
Jag skall säga till Jacob, om du kommer.“
“Min far har sagt att han vill språka med mig
i qväll,“ invände Erik; “men i alla fall, nog kommer
jag till er på en stund. Jag vill tala med er om
en sak.“
“Nå, hvad kan det vara ?“ frågade båda de andra
på en gång.
“Ja, vi få talas vid om den saken då,“ svarade
Erik; “nu måste jag gå och helsa på min gamla
mormor. Om hon icke får se mig hos sig först, skall
hon aldrig förlåta mig det. Helsa emellertid alla
gossarna, som ni råkar. “
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
