- Project Runeberg -  Glödande kol och andra noveller /
52

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tusan till karl - III.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till fnitter och slutade i gapskratt. Till sin förtret
och vämjelse fick han veta att den enkla fras han
sjungit om och omigen betydde: »Jag är så full.»
De hade gycklat med honom. Om och omigen hade
han, Frederick Travers, högtidligt och stolt ropat ut
hur full han var. Sedan smög han sig alltid tyst ur
rummet, så snart den sjöngs. Ej heller kunde Pollys
senare förklaring, att det sista ordet betydde »glad» och
inte »full», försona honom, ty hon hade måst
erkänna att den gamle kungen var en fyllbult och att
han alltid var påstruken då han stämde upp den
sången.

Frederick plågades alltid av känslan att stå
utanför allt detta. Han var en sällskaplig människa, och
han tyckte om skämt, ehuru av en sundare och
värdigare sort än den hans bror var begiven på. Ilan
kunde ej förstå varför ungdomen förut hade förklarat
hans hus för tråkigt och upphört att komma annat
än vid högtidliga tillfällen, ända till nu, då de
samlade sig i flockar omkring hans bror, men inte
omkring honom. Ej heller kunde han tycka om de unga
damernas sätt att flirta med hans bror och kalla
honom Tom, och det var outhärdligt att se dem rycka
och slita i hans sjörövaremustascher till skälmaktigt
straff då de ändtligen förstodo hans stundom alltför
uppsluppna skämt.

Ett sådant beteende var att profanera Isaac och
Eliza Travers’ minne. Huset hade fått en alldeles
för stark prägel av festande. Det långa matbordet
blev aldrig kortare, och det var extrahjälp i köket.
Frukosttiden spanns ut mellan fyra och elva, och
midnattssupéerna som hade i släptåg razzior i skaf-

52

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:51:19 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/glodandeko/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free