- Project Runeberg -  Glödande kol och andra noveller /
108

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från idiotanstalten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade han växt. Han var så tung att jag inte kunde
hålla jämna steg med Charley och Joe. Jag var
alldeles andtruten. Jag sade till dem att de måste tura
om och bära honom, men det sade de att de inte
ville. Då sade jag att jag skulle gå ifrån dem och de
skulle gå vilse och björnarna och bergslejonen skulle
komma och äta upp dem. Charley såg ut som om han
skulle få ett anfall på fläcken, och Joe sade: »Ge

mig honom.» Sedan turade vi om att bära honom.

Vi knogade i väg rakt uppför berget. Jag tror
inte att där fanns någon guldgruva, men vi kunde
kanske ha kommit upp på toppen och funnit den,
om vi inte hade tappat bort vägen och om det inte hade
blivit mörkt och om vi inte allesammans hade tröttnat
på att bära lille Albert. Många svaga äro mörkrädda,
och Joe sade att han skulle få ett anfall och det tvärt
ändå. Men det fick han inte. Aldrig har jag sett en
grabb med en sådan otur. Han kunde aldrig få ett
anfall när han ville. Några svaga kunna få anfall
tvärt på skivan, det går som en dans, det.

Småningom blev det alldeles mörkt, och vi voro
hungriga, och vi hade ingen eld. Ser ni, de låta inte
de svaga få ha tändstickor, och vi kunde inte göra
annat än hacka tänderna. Och vi hade inte tänkt
på att vi kunde bli hungriga. Ser ni, de svaga ha alltid
sin mat som väntar på dem, och det är därför det är
bättre att vara idiot än att vara ute i världen och
förtjäna sitt uppehälle.

Värre än allt var tystnaden. Det var bara en sak
som var värre, och det var bullret. Då och då hördes
alla slags buller med tysta mellanrum. Jag antar
att det var harar, men de förde ett väsen i buskarna

108

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:51:19 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/glodandeko/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free