Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Överste Chabert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
»Nu äro vi där!» tänkte Derville. »Gott, nu har jag dig
fast, den stackars överstens sak är vunnen.»
»För övrigt, fru grevinna», sade han högt, »skall han ha
så mycket större betänkligheter som en av ära höljd man,
greve, storofficer av hederslegionen, ingalunda är att förakta;
och om den mannen av honom återfordrar sin hustru. ..»
»Nog, nog, herr Derville!» sade hon. »Jag skall aldrig
ta något annat juridiskt biträde än er. Vad är att göra?»
»Underhandla!» sade Derville.
»Älskar han mig ännu? » frågade hon.
»Jag tror inte, att det förhåller sig annorlunda.»
Vid dessa ord lyfte grevinnan upp huvudet. En blixt
av hopp lyste i hennes ögon; hon tänkte måhända begagna
sig av sin första mans ömhet för att genom något
kvinnligt knep vinna processen.
»Jag väntar era befallningar, fru grevinna, för att veta
om vi skola meddela er vår stämning eller om ni vill komma
till mig för att överenskomma om villkoren för en
förlikning, sade Derville, i det han tog avsked av grevinnan.
Åtta dagar efter de båda besök, Derville gjort, lämnade
de båda, av en nästan övernaturlig slump skilda makarna
en vacker junimorgon de motsatta punkterna i Paris för
att möta varandra på sin gemensamma advokats byrå.
De förskott, som Derville i rikt mått lämnat överste
Chabert, hade tillåtit denne att kläda sig i överensstämmelse
med sin rang. Den förmodade avlidne kom sålunda åkande
i en mycket snygg kabriolett. På huvudet bar han en
peruk, som passade hans ansikte, var iklädd en blå dräkt med
vitt linne och bar över sin väst storofficerarnes av
hederslegionen röda band. Då han kunde återtaga vällevnadens
vanor, hade han också återfunnit sin förra martialiska
prydlighet. Han höll sig rak; hans allvarsamma,
hemlighetsfulla ansikte, vari glädje och hopp lästes, tycktes
föryngrat och fylligare, för att begagna ett uttryck av
målarkonsten. Han liknade icke mera Chabert i den gamla
ridrocken än en kopparslant liknar ett nypräglat fyrtio
francsstycke.
Vid hans anblick kunde de förbigående lätt i honom se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
