Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Kort öfversigt af hufvudpunkterna i metrikens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjelf väsentligt. Aristoxenus sjelf bestämmer såsom rytmisk
måttsenhet den minsta sjelfständiga och rytmiskt odelbara
tidsdelen, den af honom så kallade χρόνος πρῶτος, hvilken
visserligen vid rytmens framträdande såsom språklig rytm
(meter) kommer att praktiskt motsvara den vanliga korta
stafvelsens normalmått och i sjelfva verket äfven onekligen
blifvit till sin längd bestämd efter detta normalmått, men
i och för sig eller från abstrakt rytmisk synpunkt är blott
en ideal tidsenhet, hvars hufvudsakliga kännetecken är, att
den icke af något bland de tre ῥυθμιζόμενα kan vidare
uppdelas, och hvars tidslängd relative, d. v. s. i förhållande
till de öfriga i samma rytm ingående tidsmomenterna alltid
är lika, men absolute taget obestämd och beroende af den
hastighet eller det tempo (ἀγωγή, ductus), hvarmed rytmen
i sin helhet tänkes utförd. Genom fastställande af χρόνος
πρῶτος såsom rytmiskt normalmått har Aristoxenus flyttat
betraktelsen af de rytmiska förhållandena öfver på det rent
abstrakt matematiska området och från denna synpunkt
bestämmas sedan äfven de öfriga rytmiska grundbegreppen,
takt, taktdelar (se § 24 ff.), och de af dessas inbördes
matematiska förhållande betingade taktarterna, vidare
begreppen af rationella och irrationella (§ 33) enkla och
sammansatta takter (§ 35 ff.) samt det omfång till hvilka dessa
sistnämnda inom de olika taktarterna kunna utvidgas. Men
midt i denna framställning slutar helt plötsligt fragmentet
af Aristoxeni rytmiska στοιχεῖα. Förlusten är emellertid
mindre än man skulle kunna frukta. Den strängt
matematiska anläggningen af Aristoxeni rytmik har nemligen gjort
det möjligt att ifylla det felande. Oaktadt fragmenternas
bristfälliga beskaffenhet kunna vi derföre anse oss temligen
fullständigt känna hufvuddragen af Aristoxeni rytmiska
system i dess helhet; och detta system, länge föga kändt och
ännu mindre förstådt, har på senare tid befunnits vara mera
än något annat lämpligt att läggas till grund för den
metriska teorien[1]. Utom de Aristoxeniska fragmenterna hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
