- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
247

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Strofbyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN CHORISKA LYRIKENS STROFBYGGNAD. 247

dare i nära samband med den dramatiska chörens
seder, mera brukliga indelning i två halfehörer, af hvilka den ena
(ἡμιχόριον α΄ sjöng strofen, den andra (juwyopwor 8’)
antistrofen, hvarefter åzzwdog föredrogs antingen af chorföraren
(zopvgaiog) eller af hela den förenade chören. Också synes
det inom den choriska lyriken hafva bibehållit sig såsom
fullkomligt förherrskande. Bland Pindari 44 segersånger
saknas det endast i sju (OI XIV, Py. VI, XII, Nem. II, IV,
IX, Isthm. VII).

& 267. Inom den choriska lyriken kan man urskilja
två så väl till stämningens beskaffenhet som till den
metriska formen sinsemellan skiljaktiga strofarter, hvilka efter
de versmått, som i dem utgöra hufvudbeståndsdelen, kunna
benämnas den daktylo-epitritiska och den
logaoediska stroftarten. En till den daktylo-epitritiska klassen
hörande Pindariskt ode (OIl IIT) tillkännagifver sig sjelf
säsom komponerad i dorisk tonart (eller dorisk rytm?):

- > € , , c 2 , Σ
οῖσα, δ᾽ οὕτω τοι παριστὰ μοι νεοσίγαλον ευὐρόντε τρῦπον
Ζωρίῳ φωνὰν ἐναρμόξαι πεδίλῳ.

Likaså tillkännagifver sig skalden nyttja äolisk tonart i Ol.
Ι (μ“ιἰοληΐδι μολπᾷ γ. 102), Ργ. Τ| (“Αἰολίδεσσι χορδαῖς, Υ.
69), Nem. III (Aiokfjow ἐν πνοαῖσιν αὐλῶν, γ. 19), bvilka
4116 hafva logacedisk rytm, samt lydisk tonart i OM XIV
(“υδίῳ év tooxq, V. 17), Nem. IV (Avdig ovv ἁρμονίᾳ μέλος,
v. 45), VIII (pgåowv Avdtav μίτραν καναχηδὰ πεποικιλμέναν,
v. 15), af hvilka de två första äro logacediska, den sista
daktyloepitritisk. Med anledning bäraf hafva Hermann och
Böckh velat äfven från metrisk synpunkt fastställa tre olika
arter af chorstrofer, den doriska, äoliska och lydiska.
Till den doriska strofklassen räknas flertalet af
daktyloepitritiska oden, likasom de logacdiska i allmänhet hän
föras till den äoliska. De lydiska stroferna sägas med
afseende på rytmens allmänna karakter intaga en
förmedlande ställning mellan den tunga och allvarliga doriska
samt den lätta och lekande äoliska strofbyggnaden. Till
sin metriska bildning kunna de för öfrigt visa slägtskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free