- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
250

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Strofbyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A

250 KAP. XI. STROFBYGGNAD.

delen små (dipodier, tripodier och tetrapodier) och sluta
oftast katalektiskt. Hvarje logacediskt kolon innehåller
vanligtvis blott en daktyl. Framför dessa logacediska kola kan
såsom anakrusis stå antingen en kort eller lång stafvelse,
eller ock två korta (anapästiska logaceder). Mycket ofta
inledes ett logacediskt kolon af en basis, hvilken kan hafva
formen af en spondé, troké, jambs eller tribrachys. Denna
basis kan sjelf ytterligare föregås af en anakrusis. Ofta
uppträder äfven basen fördubblad till en trokaisk eller
jambisk dipodi, eller, med begagnande af de för bildningen af
den äoliska basis gällande friheterna (se $ 220), till och med
under formen af en antispast. Bland de alloiometriska kola
äro flertalet trokaiska, dernäst jambiska; men dessutom finnes
äfven ett icke ringa antal af daktyliska, peoniska och
kretiska elementer. Exempel på den Pindariska logacedstilen
i dess mest typiska, af brokig omvexling och yster liflighet
utmärkta form äro OM I, II, Py. II, V, VI, VII, VIIT, XI, Nem. VTI,
VII, Isthm. VII. Alla dessa oden, med undantag af Nem. VI
och Isthm. VII. betecknas af Böckh såsom med säkerhet
äoliska. Genom frånvaro eller sparsammare användning af
upplösningar och större öfvervigt hos de daktyliska
elementerna uppkommer en jemförelsevis lugnare rytm, hvilkens
liflighet kan än ytterligare dämpas genom att i de
logacediska och trokaiska kola inblanda irrationella spondéer. Af
sådan art är strofbyggnaden i OIl IV, V, IX, XIV, (Py. X),
Nem. II, IV, Isthm. VI. Dessa oden räknas af Hermann
och Böckh mestadels såsom lydiska, till hvilken klass för
öfrigt äfven hänföres flertalet af de i föregående & omtalade
med mildrad daktylo-epitritisk rytm.

& 270. I dramats lyriska partier företer strofbyggnaden
i öfverensstämmelse med den dramatiska poesiens vexlande
innehåll och mimetiska natur ännu vida friare och
mångfaldigare former än inom den egentliga lyriken, hvarföre
äfven utredandet af lagarne för dessa strofbildningar och
deras hänförande under bestämda kategorier ofta är
förenadt med stor svårighet. Denna svårighet ökas ytterligare
derigenom att icke, såsom i chorlyrikens längre sånger,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free