Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommo ett nytt sjukhus vid Kartagos backe, i granskapet af
Garnisonssjukhuset på Kungsholmen, och stadens norra kasern på
Ladugårdslandet (nu norska kasernen) med hvardera 100 sängar; vidare
ett sjukhus på Kastellholmen med 70 och ett å Sabbatsbergs
värdshus med lika antal sängar; det till sjukhus inrättade Jakobs och
Jo-hannis församlingars försörjningshus med 54; det på Piperska
Muren med 50.
I »staden inom broarna» mötte svårigheter att få något sjukhus,
och de sjuka fördes från denna stadsdel sjöledes till Kastellholmen,
till dess frimurarorden genom kronprinsens bemediing upplät sitt hus
på Riddareholmen med utrymme för 46 sängar. Utom Sivertska
kasernen funnos två, mindre sjukhus pä Södermalm, och på
Djurgården förvandlades der varande skolhus till kolera-sjukhus. Värdshuset
Claes pä Hörnet användes också till sjukhus. Till sjukhus för
garnisonen togs det gamla sockerbruket vid Ladugårdslands Tullgata,
hvilket vi omnämt i Kap. II.
För sjukhusens behof antogos 318 sköterskor och 211
sjukhusdrängar eller bärare. De senare skulle också biträda vid
jordfästningar. Sjuksköterskorna aflönades med 40 sk. banko, och
drän-garne med 1 rdr 16 sk. banko om dagen samt fri kost.
Den 25 Augusti förklarades Stockholm för smittad af kolera,
och innan månadens utgång fans ingen del af staden, der icke något
sjukdomsfall förekommit. Värst härjade farsoten dock i Katrina
församling. ,
Sinnesstämningen i Stockholm vardt allt dystrare. Ingen var
säker för sig och de sina. Många och olika voro de råd som i tal
och tryck gåfvos för att bevara sig för smitta. Man visste ej
hvilket af dem man skulle följa. De förståndigaste höllo sig dock till
Svenska läkaresällskapets i tusentals exemplar spridda »underrättelse
om sättet att förvara sig mot cholera».
Vi vilja här skildra en dag under koleratiden 1834, sådan den
förekom i en handtverksfamilj i »sta’n».
Familjefadren och hans hustru voro, som vanligt, tidigt
uppstigna. Några droppar, hvilka föregåfvos vara tjenliga mot smitta,
togos före kaffet, och man meddelade hvar andra intrycken från den
förflutna natten. Det hade varit ett förskräckligt bultande på
porten, utanför hvilken en af de stora rustvagnarne som nytjades till
likforsling hade stannat. Kusken och likbärarne hade kanske ej varit
riktigt nyktra. De påstodo under ohyggliga svordomar, att ett lik
ovilkorligt skulle finnas i huset till afhemtning. Ur flera fönster
stucko hufvuden ut under gemensam försäkran, att inga lik funnes
för tillfället att tillgå. Klädmäklarfrun som bott på nedra botten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
