Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Boken. Gud - Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skicklig trädgårdsmästare, vattnar här, beskuggar der, värmer
denna växt, qvistar en gren, förmäler tvänne blommor,
inympar en familj på en annan samt för ett heraldiskt
register öfver alla namn och händelser. Flertalet af dem som
tro på Gud föreställer sig detta okända väsende såsom ett
slags högre mensklig varelse, sittande någonstädes ofvan
våra hufvuden, hvilken deruppe ifrån råder öfver hvad som
sker på jorden, är begåfvad med en förträfflig syn och en
ej mindre fullkomlig hörsel, håller verldens tyglar och
kallar, då behofvet deraf gör sig förmärkt, en engel till
tjenstgöring, för att skicka honom bort att åter sätta i gång
någon rostad mekanism. Om man får tro Dhammapadams
traditioner och inskriptionerna i Aschoka, så skulle Buddha
ha en son, Bodhisattva, en medlare som sitter på hans
högra sida, och en tredje person, Buddha-Manuschi, »Guds
verkliggörande genom menniskan.» De lefva i den eviga
Nirvanas höga regioner, omgifna af andar, troner, apostlar,
martyrer, öfversteprester, biktfäder, välden, makter, de af
sanknia-filosoflens profeter, som blifvit renade etc, det hela
af evighet indeladt i gradvisa afsatser, hvardera efter sin
förtjenst under ett efemeriskt lif.
Historien om Gudsbegreppet hos menniskorna visar
oss, att detta begrepp varit beroende af nationernas och
deras lagstiftares intellektuela tillstånd, af civilisationens
rörelser, klimaternas poesi, innevånarnas race, af den
tidpunkt då de olika folken befunno sig i blomstring, af
menniskoandens framsteg; och i det vi gå tillbaka i
tidsåldrarna, se vi efter hand detta oförgängliga begrepps
svaghet och förvridningar, hvilket, stundom lysande, stundom
förmörkadt, icke desto mindre kan alltid urskiljas i
mensklighetens historia. Och vi se, att detta relativa begrepp
skiljer sig från det enda absoluta, utan hvilket man
numera må kunua tänka sig den gudomliga personen.
Detta absoluta, — det är af vigt att i dessa sista
sidor uttala det, — detta absoluta känna vi icke. Det är
hvarken Ariernas Varuna, eller Egyptiernas Elim, eller
Kinesernas Tiang, eller Persernas Ahura-Mazda, eller
Hinduernas Brahma eller Buddha, eller Hebreernas Jehovah, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
