Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadsji-Murat - Ett uteslutet kapitel ur Hadsji-Murat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde icke erkänna den väg, han vandrat under
loppet af tjugusju år, som den orätta, men fastän
han fortsatte att gå den, kände han sig allt
olyckligare och olyckligare. Han hade ingen tröst.
Någon familj ägde han icke. Trots det falska
skenet af aktning och kärlek till hustrun, hade han
cyniskt tillfredsställt sin lusta icke blott med sin
älskarinna Nelidof, utan också med första bästa
kvinna som kom i hans väg, och han visste, att
hans gemål visste det och därför icke för honom
längre kunde vara den hustru och väninna, hon
varit under den första tiden. Deras förhållande
var en lögn. Barnen? Äldste sonen intresserade
honom som tronföljare, men han såg, att denne
redan kritiserade fadern och längtade efter att få
komma till makten för att rifva ned allt, hvad
fadern gjort. Liberala åsikter hade fått insteg hos
honom. Han tyckte om att läsa dum poesi, rökte
till och med cigarretter, och det var icke värdt att
försöka hejda honom.
Vänner, medhjälpare? Men dessa voro
allesammans skurkar från Tjernyschef till Kleinmichel.
Äfven de bästa af dem voro i själfva verket usla
smickrare, som voro rädda för honom och villigt
skulle förrådt honom, om de haft fördel däraf.
Han var förbittrad öfver, att det var så, och
förstod icke, att det endast var råa och dåliga
människor, som kunde tjäna honom i hans brutala
maktlystnad.
Hans ende vän, och som icke var någon
usling, var hans bror Michail, som höll af honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
