Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richard den andre. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och täppe till sitt öra blott en stund,
Tills denna skamfläck för hans blod jag sagt,
Hur Gud och menskor hata sådan lögnmun.
Mowbray! O väldig är min domarblick;
Om han min bror, mitt rikes arfving vore,
Som nu han är min faderbroders son,
Vid kungaspirans helgd jag ger mitt löfte,
Att sådan frändskap till vårt helga blod
Ej skulle honom skydda eller leda
Min fasta själ en hårsmån från det rätta;
Han är min undersåte: så är du;
Du äger fri och öppen talan nu.
Nå väl då, Bolingbroke!
Så djupt som det till bottnen af ditt hjerta
Är från din falska tungas spets, du ljuger.
Af lånet för Calais tre fjerdedelar
Betalte jag hans höghets krigsmän riktigt,
Behöll väl resten, men med högre tillstånd,
För hvad min konung ännu var mig skyldig
Af ljufva kostnader, alltsen den tid
Jag hemtade från Frankrike hans drottning.[1]
Svälj nu den lögnen ned! – Hvad Gloster angår,
Jag drap ej honom; men till egen skam
Försummade min pligt i detta fall. –
Hvad er beträffar, lord af Lancaster,
Min oväns ädla, vördnadsvärda far,
Jag ställt en gång en snara för ert lif,
Ett brott som hårdt min qvalda själ bedröfvar:
Men, förrän sist jag mottog sakramentet,
Jag biktade min synd och bad er sjelf
Om tillgift, och jag hoppas att jag fick den.
Det är mitt fel. Hvad mer mig bördas på,
Det härrör af en nidings lömska hat,
En feg, vanslägtad högförrädares,
Och derför jag med egen arm mig värjer
Och kastar nu till gensvar ned min pant
På denna trotsiga förrädarns fot,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
