Print (PDF) - On this page / på denna sida - Richard den andre. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RICHARD DEN ANDRE. I, 1.
Och täppe till sitt öra blott en stund,
Tills denna skamfläck för hans blod jag sagt,
Hur Gud och menskor hata sådan lögnmun.
K. Rich. Mowbray! O väldig är min domarblick; Om
han min bror, mitt rikes arfving vore, Som nu han är
min faderbroders son, Vid kungaspirans helgd jag ger
mitt löfte, Att sådan frändskap till vårt helga blod
Ej skulle honom skydda eller leda Min fasta själ en
hårsmån från det rätta; Han är min undersåte: så är
du; Du äger fri och öppen talan nu.
Mowb. Nå väl då, Bolingbroke! Så djupt som det
till bottnen af ditt hjerta Är från din falska tungas
spets, du ljuger. Af lånet för Calais tre fjerdedelar
Betalte jag hans höghets krigsmän riktigt, Behöll väl
resten, men med högre tillstånd, För hvad min konung
ännu var mig skyldig Af ljufva kostnader, alltsen den
tid Jag hemtade från Frankrike hans drottning. Svälj
nu den lögnen ned! - Hvad Gloster angår, Jag drap ej
honom; men till egen skam Försummade min pligt i detta
fall. - Hvad er beträffar, lord af Lancaster, Min
oväns ädla, vördnadsvärda far, Jag ställt en gång en
snara för ert lif, Ett brott som hårdt min qvalda själ
bedröfvar: Men, förrän sist jag mottog sakramentet,
Jag biktade min synd och bad er sjelf Om tillgift,
och jag hoppas att jag fick den. Det är mitt fel.
Hvad mer mig bördas på, Det härrör af en nidings
lömska hat, En feg, vanslägtad högförrädares, Och
derför jag med egen arm mig värjer Och kastar nu till
gensvar ned min pant På denna trotsiga förrädarns fot,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
