Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cymbeline. III, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pis. Hör mig.
Im. Hvar hedersman blef på AEneas’ tid,
För det att han var falsk, som falsk betraktad,
Och Sinons gråt i elakt rykte satte
Mång helig tår och drog barmhertigheten
Ifrån det mest sannfärdiga elände.
Så skall du lik en surdeg, Posthumus,
Besmitta alla män som äro rena;
Ärlig och öppen skall bli falsk och nedrig
Utaf ditt stora brott. - Var ärlig, du,
Fullgör din herres bud; beröm en smula
Min lydnad, då du råkar honom. Se!
Sjelf drar jag svärdet; tag det nu och drabba
Min kärleks oskuldsboning, detta hjerta.
Räds icke; det är tomt, der fins blott sorg:
Din herre är ej der; han var i sanning
Dess största skatt. Gör som han sagt, stöt till!
Måhända är i bättre sak du tapper,
Nu tycks du vara feg.
Pis. Bort, usla verktyg!
Gör ej min hand fördömd.
Im. Jag skall ju dö;
Och dödar du mig ej, så är du icke
Din herres tjenare. Mot sjelfmord fins
Ett så gudomligt lagbud, att det skrämmer
Min svaga hand. Nå väl, här är mitt hjerta;
Det ligger något framför det: - Tyst, tyst!
Jag önskar intet skydd; som skidan lydig! -
Hvad är det här? Den trogna makens bref
Till kätteri förvända! Bort med er,
Min tros förförare! Ej mer J skolen
Mitt hjerta täcka! Arma dårar så
Tro falska lärare; fast de bedragna
Skarpt känna sveket, är dock svikaren
Med värre qval behäftad.
Du, Posthumus, som retade mig till
Olydnad mot min konungsliga fader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
