Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Som ni behagar. II, 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1 Hofm.
Min furste, nyss han bortgick härifrån;
Här var han munter, hörde på en sång.
Blir han, af skrän hopfogad, musikalisk,
Då blir i sfererna disharmoni.
Sök honom: säg, att jag vill träffa honom.
Han spar min möda med att komma sjelfmant.
Hvad nu, min herre? Låta sina vänner
Så fria till sig, är det skick och skäl?
Hvad? Ni ser munter ut?
En narr, en narr!
Der borta mötte jag en narr i skogen,
En brokig narr, – o, jemrnerfulla verld! –
Så sant jag lefver, mötte jag en narr;
Han sträckte sig och värmde sig i solen
Och trätte på Fortuna ganska grundligt
Och sammanhängande – en brokig narr!
"God morgon, narr," sad’ jag. "Nej," svarte han,
"Nämn mig ej narr, förr’n himlen sändt mig lycka."
Så tog han upp ett sol-ur ur sin ficka,
Och då han sett derpå med matta ögon,
Han sade ganska riktigt: "Tio slagen;"
"Nu se vi," fortfor han, "hur verlden går;
För blott en timma sedan var hon nio,
Och efter än en timma är hon elfva;
Och så från stund till stund vi mogna, mogna,
Och se’n från stund till stund vi vissna, vissna;
Och så är visan slut." När så jag hörde
En brokig narr predika öfver tiden,
Så gol mitt hjerta som en midnattstupp,
För det att så det dagas kan hos narrar.
Och utan uppehåll jag skrattade
En timma åt hans sol-ur. – Ädle narr!
En värdig narr! Ja, lefve narrens kåpa!
Hvad är det för en narr?
En ädel narr?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
