Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timon af Athen. IV, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
O sol, du lifvets ursprung, drag ur jorden
Förskämda vätskor! Smitta luftens rymd
Långt bortom banan der din syster går!
Två tvlllingbröder utaf samma qved,
Hvars aflan, födsel, boning knappast kunna
Urskiljas ens, — gif dem olika lotter!
Straxt skall den lägre hånas af den högre;
Naturen, annars slaf åt allt elände,
Står icke ut med väldig lyckas börda.
Om icke hon naturen får förakta.
Lyft denna tiggarn, störta denna herrn, —
Senatorn skall en ärftig smälek få,
Och tiggarn medfödd ära.
Det födan är som späckar ena brodren,
Och bristen som den andra gör så mager.
Hvem djerfs, hvem djerfs att stå som man för sig
Och säga: ”Se den der är smickrare.”
Är en, så äro alla. Lägre lycka
För högre krusar; lärda skallar bocka
För gyldne dårar; allt går krokigt, intet
Är rent och rakt i vårt fördömda sinne,
Om icke rent-af skurkstreck. Varen skydda
J fester, menskosamqväm, menskoträngsel!
Sin lIke hatar Timon, ja, sig sjelf.
Knäck slägtet, du förderf! — Jord, gif mig rötter!
(Han gräfver).
Bepensla med ditt värsta gift den gom,
Som söker bättre ting i dig. — Hvad nu?
Guld? Röda, dyra guldet? Nej, J gudar!
Jag bad på allvar. Rötter, klara himlar!
Ej mer än så gör svart till hvitt, fult fagert,
Ondt godt, dum klok, feg tapper, lågsint ädel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
