Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvillelser. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Långt öfver allt begrepp den smälek går,
Som hon i dag mig skamlöst åbragt har.
Hert. Säg hur, så skall du se att jag är rättvis.
Ant. fr. Eph. I dag, min hertig, stängde hon mig ute,
I det hon sjelf med pack kalasade.
Hert. Svårt brott! — Nå, qvinna, har du detta gjort?
Adr. Nej, gode prins! Jag, han och syster min
I dag ha spisat samman. Gud mig straffe,
Om ej hvad han mig skyller för är falskt!
Luc. Jag vill ej dagsljus se, ej nattro ha,
Om det ej sanning är, som nu hon säger.
Ang. O, falska qvinnor! Båda svärja falskt;
I denna saken har den galne rätt.
Ant. fr. Eph. Min prins, jag vet fullkomligt hvad jag säger,
Är icke utaf vinets kraft förvirrad,
Ej heller yr och vild af raseri,
Ehuruväl en sådan skymf som denna
Nog kunde rubba mången klokare.
Den qvinnan här har stängt mig från mitt bord;
Guldsmeden — om ej hon har tubbat honom —
Kan styrka det, ty han var med mig då
Och gick sin väg att hemta mig en kedja,
Den han till Igelkotten skulle bära,
Der jag och Balthasar tillsammans åto.
När det var gjordt, och ej han infann sig,
Jag sökte honom. Vi på gatan möttes,
Och i hans sällskap fann jag denna herrn.
Der svor guldsmeden ogudaktigt på
Att jag af honom redan kedjan fått,
Den jag, Gud vet det, aldrig sett; och derför
Lät han en rättsbetjent mig arrestera.
Jag lydde, skickade min dräng till hemmet
Att hemta guld; han kom tillbakas utan.
Då talte jag vid rättsbetjenten vänligt,
Bad honom sjelf mig följa till mitt hus.
På vägen mötte vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
