Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpmannen i Venedig. II, 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sol. Med skrik fick Juden dogen att gå dit
Och hjelpa sig att genomsöka skeppet.
Sal. Han kom för sent; de hade seglat redan.
Likväl blef dogen underrättad der,
Att man har sett i en gondol tillsammans
Lorenzo och hans ömma Jessika.
Dessutom gaf Antonio den försäkran,
Att ej Bassanio hade dem om bord.
Sol. En sådan själsförvirring såg jag aldrig,
Så sällsam, öfverdrifven och så brokig,
Som när den hunden Juden skrek på gatan:
"Min dotter! – Mina pengar! – O, min dotter!
Flydd med en christen? – Mina christna pengar! –
Rättvisa! Lag! Min dotter! Mina pengar!
En pung dukater – två – och med sigill på,
Dubbeldukater, dem min dotter stulit!
Juveler se’n! Två stenar, äkta, dyra;
Dem stal hon ock. Polis, ta fatt på flickan!
Hon har båd’ stenar och dukater på sig!"
Sal. Och alla pojkar i Venedig efter
Och skreko! "hans dukater – dotter – stenar!"
Sol. Blott vår Antonio kan betala punktligt,
Ty annars pliktar han för detta.
Sal. Klokt
Erinrar ni om det. Jag talade
Med en Fransos i går, som sade mig
Att i den tränga segelled, som skiljer
Det franska landet från det engelska,
Har nyss ett fartyg från Venedig strandat
Med dyrbar last. Jag tänkte på Antonio
När jag fick höra det, och önskade
I tysthet att det icke vore hans.
Sol. Det vore bäst Antonio finge veta
Hvad ni har hört; men icke allt för plötsligt,
Ty det kan gräma honom.
Sal. Denna jord
Ej trampas af en mera godsint ädling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
