- Project Runeberg -  Fideikommissarien till Halleborg : berättelser, skisser och humoresker /
27

(1895) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fideikommissarien till Halleborg - IV. En syndig tanke och en neslig plan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

släppa in en ung qvinna af kött och blod, hans jemnlike,
bärande hans namn, i den verld der Julia okroppslig,
osynlig alltjemnt herrskade. Hvad han hade att bjuda var
dessutom en skymf, den ej guldet i längden skulle kunna
uppväga. Det vrånga i hennes ställning, skulle väcka
bitterhet i den utsedda räddarinnans hjerta och —
måhända äfven bringa yttre skymf öfver hans namn till den
inre förödmjukelsen.

Men fröken Amelie ... Redan till hälften flyttad
från jorden, tärd och pinad, beröfvad nästan alla intressen
här nere utom ömheten för de sina. Och det var just
den han räknade på, det var just der han ville ge
vederlaget för hvad hon gaf honom. Hon skulle få sluta
sina ögon samman med visshet om att nöden för alltid
var fjermad från Lindenäs, att fadern ej skulle behöfva
förödmjukas mera, modern ej bittert sörja för framtiden,
syskonen ej sakna uppfostran; kanske skulle hon till och
med få upplefva icke allenast att välståndet synbart inträdde
inomhus, utan att hennes kära barndomshem i byggnader
och yttre ans blef ett godt och trefligt hem för hennes
älskade. Henne hade han ju mycket att bjuda, hos henne
kränkte han inga unga, lifsvarma qvinnodrömmar om lycka
och kärlek! Hon skulle aldrig fordra hvad han ej kunde ge.

Fy! fy! att vilja sudla denna rena barnasjäls sista
månader här på jorden med en dylik köpslagan! Och
huru skulle han, utan att sjunka till jorden af blygsel
kunna framställa ett sådant förslag till Amelies moder,
den högsinta och själsstarka martyren, den varmt och
fint kännande qvinnan, till hvilken han vid sina allt tätare
besök på Lindenäs kände sig mer och mer sympatiskt
dragen? Aldrig!

Tre dagar efter det han för sig sjelf utropat detta:
»Aldrig!» hade — han förtrott fru Silfverspjut
alltsammans ...

Han kom till Lindenäs en dag då kammarjunkaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:46:51 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halleborg/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free