Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1, 1 Jan. - Branakaffe. Af Henrik Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hälften), då dess skadlighet naturligtvis i senare fallet minskas
med hälften. – Hvad den ekonomiska frågan angår, må
erinras om att svenska folket är den mest kaffeförbrukande
nation i hela världen. – Vi importerade 1913 för 40 miljoner
kronor kaffe, och få hos våra detaljhandlande betala omkring
60 miljoner för denna ofantliga kaffemängd. Hvilken
nationalekonomisk vinst det för Sverige skulle vara, om
kaffeimporten minskades till bönkaffe för 20 miljoner kronor om året
att börja med, ligger i öppen dag.
En af de fabriker, som under sista tiden börjat tillverka
kaffeersättningsmedel i Sverige, är Branafabriken i Stockholm.
Efter att ganska grundligt ha besett fabriken, skall jag här
lämna en kort redogörelse för några iakttagelser.
Det som främst utmärker fabriken är ordning och
renlighet in i den minsta detalj.
Hufvudingrediensen i Branakaffet är rostad råg. Rågen
renas och behandlas så hygieniskt, som tänkas kan. I
Branakaffe finnes ej bönkaffe eller kaffeextrakt. Men däremot äro
för smakens skull andra ämnen tillsatta (hvilka, det får man
ej veta). Fabrikanten anmärker, att »man kokar ej en god
soppa af en rot, men kokar man sopqan af fem rötter, väl valda,
så kan man få en fyllig, behaglig smak.» – Genom en
särskild anordning befrias den malda produkten från skal och
stoftpartiklar. Säckvis, centnervis aflägsnas dammformiga
affallsämnen från Branakaffet, som i färdigt tillstånd har ett
kornigt, brunt utseende, som förvillande liknar brändt och
malet kaffe. Denna rening från stoftpartiklar gör, att
Branadrycken blir brun och klar, samt att, då grädde tillsättes,
drycken får s. k. kaffebrun färg, som ej alls stöter i grått.
Hvad smaken angår, är den ren och mild, och lämnar ej
efteråt kvar någon som hälst eftersmak af kärf eller på annat
sätt egendomlig beskaffenhet. Vill man ej dricka enbart
Branakaffe, kan man tillsätta kälften bönkaffe. Detta sker
bäst om Branakaffe uppblandas med bönkaffet i ett
porslinsfat och efter noggrann omröring förvaras i väl slutet
glaskärl. Då har husmodern till hands ett kaffe, som ganska
sannolikt af hennes kritiska väninnor prisas som utmärkt. Hon
sparar själf penningar, och hennes och väninnornas hälsa
tillgodoses.
Det är naturligtvis viktigt, hur man kokar Branakaffe.
Bäst sker detta i ren glaspumpa. Kokningen får räcka fem
minuter. Sedan måste Branakaffet få stå och klarna några
minuter. Klarmedel äro öfverflödiga.
Fältet för goda kaffeersättningsmedel är f. n. nästan
obegränsadt. Dyrtiden och den stigande insikten om
bönkaffets giftighet kommer att göra, att en kraftig sträfvan att
motverka kaffemissbruket kommer att sättas i gång i hela
Sverige. Ett led i denna kamp är tillgång på billiga, lojala,
välsmakande kaffeersättningsmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
