- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 31, 1916 /
8

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1, 1 Jan. - Uttalande i födoreformfrågan - Muddar. Af Henrik Berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Håller man sig till utspisningen i våra offentliga
anstalter och jämför man därmed lefnadssättet inom de
förmögnare klasserna, så kommer man till den öfvertygelsen, att vi
äro fullständigt på afvägar (kursiv af förf.), att vi förtära
oskäligt stora mängder ägghvita samt äro på väg att blifva
ett ensidigt köttätande folk.» – – –

Professor T. Thunberg i Lund uttalar sig som följer:

»Ja, äfven om man helt afstår från den dyra
köttägg-hvitan, kan man ej undgå att i födan få en tillräcklig
ägghvitemängd,
om födan eljest är tillräcklig. Det finnes, om
man undantager socker, honung, smör, olja och flottyr, intet
af våra födoämnen, som ej lämnar oss ägghvita. Och när
vetenskapsmännen ha velat pröfva den minsta mängd ägghvita,
vår kropp behöfver, har det varit en stor svårighet att
sammansätta en eljest tillräcklig föda, hvars ägghvitemängd ej
öfverskridit kroppens behof däraf.
Detta gör, att man trots
ägghvitans nödvändighet ej behöfver tillskrifva de särskildt
ägghviterika näringsmedlen, t. ex. kött, något särskildt värde af
annat slag. Det gamla talet om köttet såsom vår födas
värdefullaste beståndsdel kan ej anses hålla streck.
Nej, våra mest
prisvärda födoämnen äro bland växtrikets produkter, potatis,
mjöl och gryn och produkter däraf, alltså särskildt bröd,
vidare gula ärter och bruna bönor.» – – –
-

Muddar.

Den nuvarande mansdräkten är ful och ohygienisk. Detta
är ett sakförhållande, hvarom konstnärers och läkares dom är
ganska enhällig.

Bland många fel, som vidlåda mansdräkten, är det, att
ärmarna äro öppna nedtill vintertiden under vistelsen i det
fria. Till på köpet bära männen, då de skola vara fina, alltså
då de äro ute i promenaddräkt, styfva manschetter.

Följden häraf blir, att kall luft rent af suges in längs
underarmen genom öppningen under manschetten vid
handleden. Just på nedre delen af underarmen gå flera stora
blodkärl, och de ligga här så ytligt, att man som bekant t. ex.
räknar pulsen ofvanför handleden. En afkylning under en
till flera timmar af den del af det »varmvattensystem» ( =
varmblodsystem), som uppvärmer vår kropp, hvilket är anbrakt
på underarmarnas nedre del, kan ej bli utan följder. Blåaktig
färg af händerna (trots handskar), kalla händer, frusenhet,
värk i armarna, förkylning, reumatisk värk, bli stundom
följden af det förvända bruket att bära vida rockärmar med
vida, stärkta manschetter vintertiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:56:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halsovan/1916/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free