- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 31, 1916 /
12

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1, 1 Jan. - Gifter i människokroppen. Af D. S. H. - Orsaker till nervositet. Af A. K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och i själfva verket säger en vetenskapsman, att eklampsi,
såsom denna kvinnosjukdom kallas, ej beror på annat än
bisköldkörtlarnas oförmåga att förstöra det i kroppen bildade
giftet. Motgiften häremot är saften af djurs bisköldkörtlar,
enligt hvad med djur och människor gjorda försök ha visat.
Alla kvinnor, på hvilka medlet blifvit försökt och som annars,
åtminstone hvad flertalet vidkommer, varit dödens säkra byte,
tillfrisknade. Saken är ännu ny, men den medicinska världen
väntar sig mycket af de fortsatta undersökningarna.

Dylika öfverförgiftningstillstånd hos kroppen äro ganska
mångahanda. De uppkomma då bisköldkörtlarna ej funktionera
normalt, kanske emedan på grund af en tidigare sjukdom de äro
urståndsatta eller genom någon medfödd felbildning äro odugliga
därtill. Så länge giftbildningen stannar inom normala gränser, så att
den ännu funktionerande delen af bisköldkörtlarna kan utföra
sin uppgift, så länge kan det ju gå ganska bra. Allt tyckes
vara i sin ordning. Men så fort en ökad gifthopning i
kroppen inträder – vid smittosamma sjukdomar, magsjukdomar,
njursjukdomar, hafvandeskap, strax blifva följderna synliga: kramp
och svåra nervösa rubbningar och sannolikt många slag af
magsjukdomar, njursjukdomar äro att hänföra till bristfälliga
funktioner af bisköldkörtlarna.

En liknande förrättning tillskrifves äfven binjuren.

Denna är ett märkvärdigt, litet, hoptryckt, trekantigt
organ, som sitter på hvarje njure; däraf namnet. Med njurarna
har detta organ eljest ingenting gemensamt. Äfven binjuren
består af två organ, som hos några djur äro åtskilda, och som
hos människan kallas bark och märg. Barken är oumbärlig
för lifvets bestånd, den verkar äfven med stor
sannolikhet giftförstörande. Märgen har ett annat arbete: den afsöndras
en saft, som är nödvändig för mag- och tarmverksamhetens
normala förlopp. – Om det finnes flera dylika giftförgörande
organ, vet man ännu ej. Men framtiden skall snart, synes
det, lämna upplysning därom. Men det veta vi, att hvarje
cell i kroppen har en inneboende förmåga att själf
oskadliggöra, visserligen ganska primitivt, de genom
ämnesomsättningen bildade gifterna. Hvarje cell kan förvandla,
oxidera dem, så att de afskiljas genom njurarna i form af
oskadliga ämnen. [1] D. S. H.
-

Orsaker till nervositet.

Nutidens jäktfyllda arbetsifver och oroliga
njutningslängtan förbrukar för hvarje dag ett betydligt större
öfverskott af både andlig och fysisk kraft, än hvad en normal
kroppskonstitution egentligen rår med.


[1] Falu-Kuriren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:55:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1916/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free