- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 31, 1916 /
50

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4, 16 Febr. - Något om den amerikanske läkarens utbildning och verksamhet. Af Docenten Med. D:r Abraham Troell.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underhaltig sådan. I själfva verket tror jag, att
genomsnittsläkaren, äfven från Amerikas bästa medicinska läroanstalter,
har ett mindre mått af medicinsk kunskap och bildning än
hvad fallet är i Sverige. Men jag tror också att hans
underlägsenhet alls ej är proportionerlig till den skillnad i tid, som
finns mellan amerikanarens 4 år och svenskens i medeltal 8–10.

Utbildningstiden för en amerikansk läkare med anseende
omfattar en fyraårig kurs vid en medicinsk fakultet
(»medical school»), i regel föregången af en två-årig »college»-vistelse. [1]
Till College kommer han efter att,
vanligen som 18-årig, ha afslutat
sin »high-school». Efter fullbordade
två college-år torde hans kunskapsnivå
ungefär motsvara vår studentexamen;
det språkliga vetande, som fordras af honom,
är att han skall kunna läsa (»have
a reading knowledge of») tysk
eller fransk text samt, åtminstone
vid John Hopkins medical school
– den mest ansedda i Förenta
Staterna – ha någon kännedom
om (»acquaintance with») latinska
språket. Fordringarna för inträde
vid de medicinska läroanstalterna
äro emellertid mycket växlande
på olika ställen. De studenter,
som ej fullbordat någon collegekurs, ha möjlighet att genom
undergående af en inträdesexamen vinna tillträde till den
medicinska läroanstalten.

Det skulle bli för vidlyftigt att här lämna en uttömmande
framställning af hur den medicinska undervisningen bedrifves
i Förenta Staterna. (Den intresserade hänvisar jag dels till
en skildring däraf som jag förra året lämnat i Allmänna
svenska läkaretidningen, dels till ett år 1910 utkommet,
mycket utförligt arbete om »Medical education in the United
States and Canada» af Abraham Flexner.) Jag vill inskränka
mig till att här blott beröra några få detaljer däraf, sådana
jag lärt känna dem vid några af deras bästa »medical schools»:
Johns Hopkins i Baltimore, Harvard i Boston, College of

Fig. 5. D:r Abraham Troell.


[1] Vid John Hopkins medical school i Baltimore fordras en
fyraårig college-kurs; dispens från ett år har emellertid förekommit.
Somliga medicinska läroanstalter bära namnet "College" (t. ex.
College of Physicians and Surgeons vid Columbia universitetet i
New-York, Rush medical college i Chicago o. s. v.). "College" är annars
en i Amerika förekommande läroanstalt utan motsvarighet hos oss.
Undervisningen där omfattar en fyraårig kurs, hvaraf de två sista
åren ungefär motsvara de två första åren vid ett svenskt universitet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:55:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1916/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free