- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 31, 1916 /
57

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4, 16 Febr. - Hur djurmjölk skadar flaskebarn. Af d:r Richard Hogner, M. D., Boston, Mass.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

djurmjölk. »Ohne Phosphor kein Gedenke»»utan fosfor»,
nämligen lecitin m. fl., »ingen tanke», säger en lärd tysk, och
dessa bevingade ord äro ock sanning; ty det finnes intet
fullgodt ersättningsmedel för människomjölk. Under de första
två lifsåren fördubblas barnahjärnan i vikt, och
hjärnvindlingarna utvecklas ofantligt. Kalf, lamm, killing hafva från
födelsen så mycket hjärna (intelligens) de få, och bara de
hinna något lugna sig efter framkomsten till världen och
förbluffningen öfver det ovanliga, de se, och hunnit fröjdas
öfver friheten, hoppa de och skutta kring m. m., just som
»storkrittren».

I magen bildas yste af söt mjölk, som kommit dit in.
Yste (från söt eller sur mjölk) skall smältas, och därtill
fordras lifskraft (energi). Ju lättsmältare yste, ju mera näring
och lifskraft får barnet. Intet yste (kasein) är för barn så
lättsmält som människomjölkens.


I formler för flaskmjölk är det viktigaste bestämdt med
siffror, liksom skulle människomjölk kunna efterapas
därmed! O, nej! Den växlar, kemiskt, fysiologiskt, nästan
från mål till mål. Skulle ock mjölkformeln ändras så ofta,
så fyllde den ändock icke dibarnets fulla behof. Kunde ock
formeln ändras efter am-mjölkens kemiska sammansättning,
kan den dock ej jämkes efter moderns eller barnets sinnelag,
hvilka oftast följas åt. Är barnet kinkigt, ledset, blir modern
detsamma, och litet annat fordrar kroppen, då man är ledsen
eller glad. Modersmjölken justerar sig efter just detta
dibarns särskilda karaktär, egenheter, tillfälliga lynne m. m.
(ej två personer äro lika, icke ens små-barn) och dess
välbefinnande vid bröstet. Hur viktigt är ej detta vid t. ex. varmt,
kallt väder o. s. v., med kraf på mindre eller mer energi
(värmebildande ämnen) i mjölken! Icke kunna väl
mjölklaboratorier täfla med moderns, naturens, med den allvetande,
allvise Skaparens bröstkörtellaboratorium, som skötes af hjärn-,
nervintryck och automatiska förhållningsregler från en
kärleksfull moder eller amma.

Artificiellt uppfödda flaskbarn få tänder senare än diande,
hvilket betyder, att deras hjärna utvecklas senare; ty med
tandsprickningen hör utveckling af hjärna och nerver intimt
samman. Vid den tiden börjar barnet lära sig tala, blifva
herre öfver sina förut nästan omedvetna rörelser, börjar krypa,
stå och gå. Då utvecklas ock mag- och tarmorganen till det
viktiga att kunna smälta annat än mjölk. Till allt detta
fordras hjärn- och nervkontroll och en organkänslighet, som
först kan uppnås med mera utveckling af hjärnan.
Artificiellt uppfödda barn få tänderna icke blott senare utan äfven
mindre välformade, mindre regelbundna och mindre fasta,
allt till följd af djurmjölkens brist på fullt erforderliga
näringsämnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 00:16:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halsovan/1916/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free