Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7, 1 April - Schumachers brödfabrik i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgifvit en »kokbok för läkare och medicine studerande» och
som håller matlagningskurser för medicine kandidater i
Köpenhamn) uppställer följande fordringar på bagerierna: Efter
att först hafva klandrat (»bagerierna bli i hög grad smutsiga.
Smuts kommer från bakugn och bränsle, från arbetarnas
kläder och kroppar. Smutsen hamnar i deg och i bröd. Utom
af smuts lida de nuvarande bagerierna däraf, att rum för
olika ändamål ej äro tillräckligt afskilda; att de äro fuktiga,
ej innehålla nog luft m. m.»), öfvergår han till att gifva råd:
»bagerierna skola inrättas så, att de kunna göras rena.
Driften måste möjliggöra detta.
Därför behöfs, att arbetet står alldeles
stilla någon tid af dygnet, och
någon längre tid hvarje vecka.
Inredningen af ett bageri bör göras
med största omsorg och med tanke
på att alla ytor bli möjligast enkla
och glatta, utan sprickor och porer,
Alla redskap och tråg m. m. böra
uppställas fristående, aldrig vid vägg
eller fönster. Golf beläggas med
cement eller med marmorbitar
ingjutna i massan (s. k. terazzo);
väggarna målas med oljefärg, etc.» –
Den man, som i Sverige lyft
bageriyrket upp till dess nuvarande
höga ståndpunkt, är dansken C. W.
Schumacher (född 1840, död 1915).
Redan af professor Elias Heyman hörde jag i midten på
80-talet i en föreläsning Schumacher skildras som en
reformator inom bagerihandteringen. Han fick beröm för att i
Sverige ha infört den epokgörande nyheten att knåda deg
mekaniskt i stället för med människohänder; och professorn
riktade till sina åhörare en uppmaning att intressera sig för
det »danska ångbageriet». –
Att industrien i allmänhet i Sverige utvecklats enormt
under de sista 30 åren, är välbekant. Med industri förbinda
vi vanligen tanken på järn, trä, gas, elektricitet m. m. Mera
sällan tänka vi på, att lifsmedelsindustrien, som så nära är
förbunden med vår hälsa och vår lifslängd, också hör till
industrien. Har nu denna lifsmedelsindustri och särskildt den
fabriksmässiga brödtillverkningen äfven hållit jämna steg med
vår öfriga svenska industris storartade utveckling?
Ett besök i firman Schumachers bageri å
Norrlandsgatan 17 i Stockholm ådagalägger, att så verkligen är
förhållandet.
Professor Jürgensens ofvan anförda hygieniska fordringar
äro i Schumachers bageri i minsta detalj genomförda.
Användningen af elektriciteten som ljuskälla har gifvetvis högst
Fig. 7. C. W. Schumacher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
