Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9, 1 Maj - Några erfarenheter om för tidigt födda barn och deras vård. Af D:r A. Lichtenstein. (Forts. fr. föreg. n:r.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svårigheterna i detta afseende äro ofta stora, men de kunna
i regel öfvervinnas och det ligger tvifvelsutan en ej ringa
del sanning i den satsen, att ett för tidigt födt barns öde
beror på sköterskans ärelystnad.
Har man att sköta ett dylikt för tidigt födt barn, som
icke kan taga bröstet, så bereder det ju ofta stora
svårigheter att få i gång moderns mjölksekretion. Emellertid har
man så småningom allt mera fått klart för sig, att man kan
få igång densamma icke endast genom barnets sugning ntan
äfven ganska bra genom manuell tömning af brösten. Man
har därför, och äfven vi på Sachs’ska barnsjukhuset, mer och
mer öfvergått till urmjölkning för hand. Vi låta numera
ammorna icke amma andra än sina egna barn och sedan
tömma brösten manuellt. De få på detta sätt en
mjölksekretion uppgående till 1 1/2, 2 och 2 1/2 liter, ja däröfver, hvaraf
det egna barnet ju endast förtär en ringa del. Äfven i
privat praxis kan man under förutsättning af tillräcklig energi
från läkarens och moderns sida många gånger få i gång
mjölksekretionen, äfven om barnet icke suger. Så vet jag
t. ex. en moder, hvilkens barn hade klufven gom och icke
kunde taga bröstet, men som genom manuell tömning
lyckades icke endast få i gång mjölksekretionen utan äfven hålla
densamma vid makt i 6 månader, under hvilken tid modern
med godt resultat uppfödde barnet uteslutande med sin
mjölk.
Att artificiellt uppföda för tidigt födda barn måste vi
betrakta såsom en ren nödfallsutväg. Man bör göra klart för sig.
att ett försök att uppföda ett betydligt för tidigt födt barn
artificiellt alltid blir ett riskabelt experiment.
Komma vi så till för tidigt födda barns dåliga immunitet
mot infektioner. Det är en allmän erfarenhet, att dessa bara
utomordentligt lätt duka under för infektioner och då i
främsta rummet för öfre-luftvägsinfektioner, snufva,
mellan-öron-inflammation, luftrörskatarr, lunginflammation o. s. v.
Anmärkningsvärdt är, att en dylik infektion, t. ex. en
lunginflammation, ofta förlöper med mycket obetydliga symtom,
ofta ingen feber, snarare undertemperatur, ingen hosta. Hvad
man har att göra för att så vidt möjligt undvika dessa
infektioner är dels att fortsätta den naturliga näringen så länge
som möjligt, då den ju är bäst ägnad att höja immuniteten,
och dels att <i>konsekvent isolera</I> åtminstone de spädaste bland
dessa barn för att aflägsna smittokällor. En statistik av
Hutinel-Delestre visar på ett vackert sätt effekten af en
lämplig vård. Genom användande af couveuse nedbragtes
dödligheten i deras material från 66 till 36 proc. och därefter,
sedan isolering börjat användas, ända till 14 procent. Det är
siffror, som tala.
Slutligen bör man taga hänsyn till den utpräglade
disposition för vissa sjukdomar, som förefinnes hos för tidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
