- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 31, 1916 /
207

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 13, 1 Juli - Kvinnan, barnet och den moderna osedligheten. Af Josef Pæppus, Köln. (Forts. fr. föreg. n:r.) - Tobaksrök och barn och andra. Af Richard Hogner, M. D., Boston, Massachusetts.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slut, efter tydliga häntydningar på Frankrike, England och
de Förenta Staterna, sade han: »Om kvinnan lefver i ett
visst välstånd, förvekligas hon. Hon skyr sedan
moderskapets smärtor liksom de inskränkningar och försakelser som
barnens uppfostran pålägger henne. Man har därför uppfunnit
det vackra ordet om kvinnans rättighet att ’lefva ut’. Att
roa sig — heter det! Behofvet af denna rätt är ett symtom
af urartning, hvarken mer eller mindre!»

Liksom man af brutalt egoistiska motiv icke unnar
barnet lifvet, så unnar man det af samma motiv ej rätten till
moderskärlek och trogen fadersomsorg. Familjens helgedom
med sin outtömliga rikedom på kärlek och glädje skall som
föråldrad, öfverlefvad institution förstöras och i dess ställe
skall träda det s. k. »fria äktenskapet» och den »fria
kärleken». Framgången af stormningen mot det »gamla»
äktenskapet kommer till uttryck på ett förskräckande sätt i det
att antalet skilsmässor ökades i Preussen från 1905—1909
med 2,146. Året 1909 ensamt medförde 9,070
äktenskapsskilsmässor. Huru kan det i dag vara bestäldt med de
stackars olyckliga barnen i dessa äktenskap?

(Forts.)


Tobaksrök och barn och andra.



Af Richard Hogner, M. D., Boston, Massachusetts.

Den som röker och icke drar in röken försvarar ofta sitt
tobaksbrukande med att säga: »jag drar icke in röken»,
därmed erkännande att röken gör värsta skadan. En »riktig»
cigarettrökare blåser ut icke allenast från näsan utan äfven
från lungor och mage och gör det för att blifva fullt
tillfredsställd. Han vill blifva grundligt förgiftad; drar därför in
möjligaste rökmängd och låter den sedan komma i beröring
med alla möjliga slemhinnor: mun, näsa lungor och mage
(genom att svälja röken); hvarigenom giftet uppsuges. För
att riktigt njuta utblåses först rök från näsan, så efter en
stund från munnen och så slutligen till de icke ännu så
slafbundna och öfvade tobaksrökarnas beundran och afund
slutligen åter från munnen, nämligen sista puff en eller rökrapning
från magen. Detta begär att draga in utvisar rökens förfärliga
giftmängd; ty förutan denna genom-utsugning af röken, får
offret icke nog att lindra sitt sjukliga kraf: tobaksbedöfning.

Är nu röken så full af gift, att den värste rökaren icke
finner full tillfredsställelse utan att ha fått in i sig hela mängder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:55:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1916/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free