- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 31, 1916 /
308

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 20, 16 Okt. - III. Kalkbrist och kalkhunger - IV. Kalkbristen i vår föda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jämförelsevis kalkrik,’ och håren, liksom ull och fjädrar, bildas af körtlar,
hårlökarna. Men som vi veta äro körtlar kalkrika och
kalk-förbrukande organ. Hundar äta med begärlighet ben, ehuru
säkerligen kött smakar dem bättre, och ehuru det för deras
tänder ej är någon lätt uppgift att taga i tu med t. ex, ett
stort lårben. Men om hunden ej finge ben, skulle han få
en mycket kalkfattig föda. Han lyder sin kalkhunger!
Hofdjur och jägarfolk göra på samma sätt. Honor, som värpa,
måste alltid få stötta äggskal i födan, enär de till bildandet
af skalet på sina egna ägg behöfva mycket kolsyrad kalk.
Sker ej detta, äta de murbruk eller picka på hönshusets
kalkade vägg, ja förgripa sig på de ny värpta äggen. Om hönan
blott får t. ex. potatis och korn,, försvinner snart kalkskalet
från äggen, och hönan lägger s. k. vindägg.

Hos människan framträder kalkhungern först då på ett
märkbart sätt, när en ganska betydlig kalkbrist i kroppen är
dess orsak (såsom hos kritätande skolbarn). Ringare grader
af kalkbrist kunna skenbart ej utöfva något inflytande på
välbefinnandet, men dock vara orsak till att sjukdomar och
sjukliga tillstånd utvecklas, som kunna vara ödesdigra. Det sunda
människoförståndet borde godtgöra hvad människans instinkt
försummar. Man borde ej längre öfverlämna åt slumpen att
bestämma, om i kroppshushållningen är regelbundet sörjdt
för ett så viktigt födoämne som kalk. Ty kalkfattig föda
frambringar i längden i kroppen ett tillstånd af
kalkundernäring, som gör människan mindre arbetsduglig och mindre
motståndskraftig.

IV. Kalkbristen i vår föda.

Människokroppen behöfver vidt skilda ämnen för sitt
uppbyggande och bibehållande. Framför allt den syrerika
luften. Människan kan ej lefva utan luft. Om luften
be-rof vas henne längre tid än en knapp minut, så kväfs hon.
Vidare behöfver kroppen vatten. Hungerkonstnärer ha
bevisat att människokroppen kan undvara fast föda stundom i
veckotal; om kroppen fullständigt berofvas vatten, inträder
döden redan efter några dagar.

Vidare behöfver kroppen alla de ämnen, af hvilka dess
organer äro sammansatta och hvilka förbrukas genom
lifspro-cessen, genom rörelse, arbete och kraftens förvandling. Det
är dels ägghvita, fett, socker och stärkelse, dels kali, natron,
kalk, magnesia, järn och fosforsyra.

Vi behöfva ej vara oroliga öfver att vi ej för vår föda
få tillräckligt af luft och vatten, äfven om vi måste sörja för
att alltid få så ren luft som möjligt och så godt vatten som
möjligt. Svårare är att tillföra kroppen ägghvita, fett och
kolhyclraier i rikliga proportioner, Bäst har s, k, plandad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:55:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1916/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free