Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 20, 16 Okt. - IV. Kalkbristen i vår föda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALSOVÄNNEN, N:o 20 309
kost visat sig vara, där grönsaker, vegetabilisk kost, frukt
och. bröd alltid böra utgöra hufvudsaken. Emellertid skola
vi strax visa, att icke allt är färdigt med den »blandade
kosten», utan att det är mycket viktigt, hvilka näringsmedel däri,
som äro blandade.
Flertalet människor i Europa lefver iiu. mer eller mindre
rikligt, af blandad kost. För dem alla uppstår frågan,
huruvida ett så viktigt mineralämne som kalk finns i tillräcklig
mängd i form af saltet i denna blandade kost.
Hur ser då en vanlig matsedel ut, då det gäller »god
husmanskost» på ett borgerligt middagsbord? Först ha vi
köttsoppa med klimp, sen kanske en gedigen kalfstek,
ledsagad af potatisfatet och en skål med färska ärter eller
gurk-sallad, och slutligen kommer en söt mjölkrätt t. ex. en.
pudding eller fattiga riddare, kanhända också litet frukt. Därtill
kommer ett glas öl eller vin, eller i helnyktra familjer en
flaska mineralvatten eller ett glas fruktlemonad.
Den som ser på denna matsedel, hyser troligen intet
tvifvel om att den utvisar en allt igenom god och tillräcklig
näring. Och likväl är den högst karaktäristisk genom en
höggradig brist på ett af de viktigaste mineralämnena; den är
högst lärorik genom sin halkbrist. Hvarken soppan med klimp
eller kalfsteken med .tillbehör innehåller tillräckligt kalk för
vår kropps behof, och äfven efterrätten jämte drycken är ej
i stånd att utjämna denna brist.
Om vi skulle vilja göra vår, för öfrigt mycket närande
och smakliga, matsedel rikare på kalk, då måste vi först som
inlägg i soppan välja, icke klimpar, utan t. ex. rötter,
gul-rofvor, kålrabbi eller selleri. Till kalfsteken måste vi i stället
för ärterna eller gurksalladen t. ex. taga spenat eller kål, eller
omvändt till ärterna och gurksalladen ej servera kalfstek, utan
t. ex. stekt lefver, rostade njurar, hjärna, b"räss eller lungmos.
Ty kalkhalten i dessa anrättningar, som tillagas af
körtelhal-tiga organer är betydligt större än i muskelkött.
Häraf framgår med all tydlighet, att man med 8. k. blandad kost
kan nära sig "godt och rikligt" och likväl försumma tillförseln af ett
för kroppen oumbärligt ämne, så att slutresultatet i alla fall ändå blir
ofullkomlig näring.
Kalkbristen i vår föda har med sig ännu en annan
olägenhet. Potatis och kött, äfvensom kornen af våra sädesslag
innehålla icke blott föga kalk, utan äfven mycket magnesia.
Nu hafva visserligen äfven magnesiasalterna en viktig
uppgift i kroppen och kunna ej fullständigt undvaras. Men så
snart de beständigt tillföras kroppen i större mängd, såsom
det just sker genom öfvervägande förtärande af kött, potatis
och sädeskorn i form af klihaltigt mörkt bröd, blifva de
skadliga. De blifva skadliga, emedan de hafva den verkan, att
kalk uttränges ur kroppens väfnader. Kalklattigdomen i vår
föda har därför ej blott den olägenheten, att den ej tillför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
