Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 23, 1 Dec. - Kaffet och folkhälsan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
HÄLSOVÄNNEN, N:O 23.
olycka, mot hvilken endast upplysning kan hjälpa -
upplysning om kaffets skadlighet vid sådan användning samt om
konsten att anskaffa och tillaga billig, sund och närande föda.
Man kan icke säga, att kaffemissbruket är en följd af
fattigdom, ty verkligt kaffe med dopp är ingalunda billigare
än enkel mat, tvärt om dyrare, om man tager hänsyn till
näringsvärdet.
Att förbjuda eller utrota
kaffe-drickandet är emellertid ej möjligt
och väl ej heller behöfligt för att
undanrödja missbruket. Behofvet
af kaffe är visserligen konstladt
.såsom hvarje annat behof af
speciella njutningsmedel. Hvarje frisk
människa producerar stimulerande
ämnen i sin egen kropp och får
sådana i den vanliga födan. Jag
känner unga personer, som
konsekvent undvika ej blott alla
alko-holica, utan äfven kaffe, té o:h
tobak och som äro krya och glada.
Men vuxna människor, som en gång
vant sig att förtära kaffe eller té
någon gång på dagen, ha mer eller
mindre svårt att afstå från dessa
drycker och behöfva det ej heller - ur hälsosynpunkt
åtminstone - om de äro friska. Det är missbruket - de B h
4 till 10 ä 15 kopparna på dagen - det gäller att bekämpa.
För personer, som nu prompt vilja ha den kaffesmakande
drycken och som ej kunna hålla sig till en, högst två koppar
dagligen, samt för. alla dem, som behöfva spara - och det
är nog egentligen många flera än de i vanlig mening fattiga
- vill jag på det lifligaste rekommendera haf f e surrogaten.
Jag menar då icke precis cikorian, som i större mängd ej torde
vara alldeles oskyldig, utan ett >kaffe», beredt på ännu
enklare och billigare material - på korn, råg o. d.
Men de smaka ju så illa, de smaka icke alls kaffe, ropar
flertalet människor. Jag vill icke påstå, att smaken är
identisk med bönkaffets, men den är i alla händelser förvånande
lik kaffesmaken, och om man blott vilt, om man ej är
bekajad af dam fördom, så går det mycket lätt att i stället vänja
sig vid sådana surrogat. Att smaken på dessa och på
verkligt kaffe är’ märkvärdigt lika, beror på, att de smakande
ämnena i den ena som i den andra varan antagligen äro
väsentligen lika, om icke rent af identiska - nämligen de genom
rostningen uppkomna, aromatiska produkterna. De uppstå vid
röstning af råg, korn, potatis, maskrosrot (»Löwetand»),
ci-koriarot, ekollon o. s. v., likaväl som vid röstning af
kaffebönor. Den för de sistnämnda särskildt karaktäristiska sub-
Fig. 18. Prof. C. G. Santesson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
