Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 23, 1 Dec. - Dyrtid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSOVÄNNEN, N:o 23, 359
.no inf or detta, blir följden den, att du sannolikt kommer att
för alltid hålla på med denna sunda princip. Och sedan du
på detta enkla sätt besparat dig personligen utgifter per år
varierande mellan t. ex. .50 kr. och 400 kr. (lågt räknadt), kan
da lättare fatta nödens varg i öronen och hålla honom på
afstånd från dig.
Allt bruk af tobak bör du afstå ifrån. Det är ej
småsummor, som t. ex. cigarretterna ’kosta. Jag antar, att du
röker upp för 10-20 öre om dagen. Det blir ändå en 50 kr.
om året (sannolikt mer). Är det ej härligt att slippa ge ut
pengar på gift?
Kaffet kunna vi spara särdeles mycket på. Dels kunna
och böra vi slopa »påtåren», och använda små kaffekoppar;
dels kunna och böra vi använda goda kaffeersättningsmedel.
Därigenom spara vi nära på 2 kr. per kilo. Mer än en rostar
själf kaffe (t. ex. af hvetekli och sirap *), och får därigenom
saken ännu biligare ordnad. I båda fallen utan gift! Nå,
tror du ej att du på detta sätt sparar dig och din familj 50
till 100 kr. per år?
Jag tror mig ha visat, att genom ofvanstående enkla
reformer 150 ä 550 kr. (lågt räknadt) kunna besparas i en liten
familj under ett år. - Men finns det ej något annat sätt att
spara, något nytt, något verkligt »storstiladt»? Du är
naturligtvis trött på mitt gnat om gifter. Har hört det hundra
gånger förut. Kanske hvarken begagnar sprit, tobak eller
bönkaffe. Finns det då ej något för dig att iakttaga?
Var lugn, det finns!
Men nu gäller det en så vidunderligt enkel sak, att 9 af
10 eller 99 af 100 affärda den med en axelryckning och säga:
»humbug!»
Saken är följande:
Den amerikanske millionären Horace Fletcher har påvisat
tuggningens betydelse. Professor Chittenden har gjort
vetenskapliga undersökningar och bekräftat Fletchers uttalanden.
Uti »Blätter fur Biologische Medicin», 20 oktober 1916, skrifver
tyska medicinalrådet d;r Bachmann följande: »Det bör
framhållas, att om hvarje tysk tuggade riktigt, skulle vi kunna
inbespara 1/:5 af näringsmängden, och samtidigt höja vårt
allmänna hälsotillstånd, och kanske i den dag som är exportera
näringsmedel». .Förf. förklarar detta i sanning underbara
förhållande genom att påpeka, att noggrann tuggning
åstadkommer ett bättre tillgodogörande af de s, k. vitaminerna, och af
kalksalterna i det grofva brödet. Professor Martin Fassbender
säger om denna sak: »Genom bättre tuggning blir det billigare
att lefva, då därigenom lifsmedel inbesparas; och då
näringsmaterialen inbesparas, bringa vi ett offer på f österlandets altare».
*) Se Hälsovännen 1915. Meddelandet lämnadt af missionsläraren
J W. Håkansson, Lidingön,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
