Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 24, 16 Dec. - Om lekens betydelse i småbarnsskolan, dess plats på skolschemat, samt om lekens allmänna betydelse. Af Richard Hogner, M. D., Boston, Mass. (Forts. fr. n:r 23.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kolonierna skolbarn från främmande land. Det är något nytt
internationellt, som skulle slå an och gagna alla parterna.
Under lek lärde sig våra svenska barn »språkets» uttal korrekt,
dess grammatik omedvetet. Inte hinner man i praktiken tänka
på grammatiken, alla dess regler och undantag. Jag har försökt
det, och alltid kommit till korta; ty jag tänkte för långsamt och
oftast... orätt. Språk skall höras och talas in, ej pluggas in.
I Amerika har det redan visat sig, att »half-dags»-lästid med
resten skollek gör barnet friskare, hurtigare, kvicktänktare och
»lika lärdt», som om det haft »heltimmar». Införande af
utearbete (där ha’ vi det): trädgårdsskötsel vid sidan om skolhuset,
botanik – sådant förekommer ej i amerikanska skolor annat
än »i förbigående» – lärd å fälten etc., lekar ute, skridsko-,
kälkbacks , snöbolls-, snöskottningslof o. s. v. – ha i de
amerikanska reform- och industriella skolorna snarare ökat
kunskap och begär efter kunskap hos »de skyldige» och gjort
dem lydigare, moraliskt bättre än tvärtom, då »den gamla
plugg-, moral- och förmaningsmetoden» härskade. En mängd
ämnen kunna gärna skjutas upp ett år eller två – och ändå
blir slutresultatet ej sämre. Ja, som det nu läres och är
anordnadt, så får barnet ofta motvilja i stället för håg för studier.
Nu »studerar» barnet, d. v. s. hänger öfver boken och
halfsofver; det skall i skolan sitta eller stå stilla (alldeles emot
barnanaturen) eller sitta som »på en pinne», eljest får det
dåligt sedebetyg och anses för orostiftare, nästan som vore
det anarkist. Så kommer det hem bannadt; får mera bannor,
då det visar betygsboken, hvarför det ibland gömmer och
ljuger den undan. Det har hemläxor, som måste läsas på,
sak samma om lusten bjuder: ut att springa i solskenet eller
till månljusbelyst, skridskoblank isspegel eller kälkbacke, eller
till andra kamraters lek. »Nej, sitta öfver boken skall du,
så äta (det bara anstränger magen att äta i olust) och sofva»!
Låt det unga Sverige studera på så sätt – till skada för sin
utveckling och till skada för landet, men skyll då ej på brist
i karaktär och hufvud eller »svenskens medfödda tröghet»,
om vi komma efter andra nationer! Nej, skulden är
uppfostran, brist på lek. Då lifvet leker, danas kraften och
sinnet nog. Låt barnets 2–3 första studieår förflyta i och med
lek, och låt de följande åren det ännu få lek – om ej annat
än för omväxlings skull; ty omväxling är »hvila», och af
hvila bli krafter till nytt.
Huru länge den egentliga lekperioden i skolan skall räcka
och anordnas, får erfarenheten visa, men här gäller »hällre
för mycket än för litet af det goda». Det skall vara bestämda
lektider, växlande med stillasittande arbete. Samma resultat
kan ej ernås – det visa amerikanska försök – med att låta
barnet sluta 1/2 timme tidigare, med uppmaning att »nu
springa och leka». Den half timmen blir ofta använd blott
till okynne och går förlorad för uppfostrara i moral och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
