Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 24, 16 Dec. - Om lekens betydelse i småbarnsskolan, dess plats på skolschemat, samt om lekens allmänna betydelse. Af Richard Hogner, M. D., Boston, Mass. (Forts. fr. n:r 23.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärare. De borde efter sina kunskaper också vara de bäst
aflönade; de borde åtminstone som alla lärare slippa att »sörja
för dagen». Att »plugga in» en läxa bör ej förekomma, än
mindre att »slå den in i hufvudet». Låt barnet leka i skolan,
lära med lek! Låt oss alla leka »allvar och lek» alla åldrar;
ty »livet är en skola». – Man kan få ett djur, ett barn att
på lek lära, hvad på annan väg skulle kanske vara omöjligt.
Om leken har en så stor uppfostrande förmåga, om den
utvecklar kroppen, om en sund kropp utvecklar en sund själ,
om karaktären bildas »från första början» – och det är så –
låt oss då göra heder åt och draga nytta af leken, såsom
uppfostringsmedel! Men än mer! Leken håller oss unga. Den,
som växt från att leka, den kan sägas ha växt från att
arbeta med ungdomens energi. »Unga gubbar», gamla, erfarna
män med ungdomssinne, med ungdomskraft, det behöfver
staten lika väl, som ett kraftigt, ungt, »uppväxande släkte».
Friska telningar på urgammalt stamträd!... det är Sveriges
hopp och ljusa framtid. Leken i skolan är således villkoret
för det bästa skolresultat. Leken i lifvets skola är nödvändig
för att »få det bästa» af hvarje medborgare. Fria,
tilldragande, rena, lockande lekplatser ute och inne, det är för
staten viktigare än en mängd högskolor, där man proppas full
af lärdom, men glömmer det viktigaste af allt, konsten att
hålla sig ungdomsfrisk till kropp och själ och att arbeta härför;
ty tro ej, att man kan göra det utan ansträngning, och
svårare blir det ju äldre man blir .... Det finnes lekar –
glömmen det ej - andra än springlekar och att »slags på lek».
Låtom oss återvända till barnen!
Det kan kanske tyckas, som om det icke funnes rum på
skemat för lek, som om leka vore att slösa bort tid på andra
ämnens bekostnad. O, nej! Är det slöseri att spara? I leken
utvecklas barnet fortare och bättre; med lek »fastnar det
bättre» hvad som läres; i lek bildas karaktär och vänskap
för lifvet? Leken i skolan blir hushållning med tid; ger bättre
pojkar och flickor och kärare förhållande mellan lärare och
elev, intimare förhållande mellan »barn af samma stam». Då
leken är så viktig, måste andra ämnen maka åt sig för den.
Vad gör det för nytta, att barnet får lära sig litet tyska,
engelska, franska, bråk och annat, om det tar skada til sin
utveckling eller däraf hindras att få sin bästa utveckling ....
för hela lifvet. Det slags främmande språk, som läres i
skolorna (och därpå användas flera timmar i veckan) är
sannerligen nästan bortkastad »kunskap» och bortslösad tid. Med
den språkkunskapen kommer man ej fram, hvarken »där» eller
»här»; ty landets barn förstå ej »skolspråket». Hvad som
hemma pluggats in under åratal, det läres – ute – på några
månader och läres till på köpet så, att man kan göra sig
förstådd därmed. Skjut upp språkstudierna det längsta möjliga!
Låt alla barnen komma ut på skollofskolonier och bjud till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
