Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dundergubbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dundergubbe
durkdriven
mens vingar,/ han far på dundrets vagn
(Sv. ps. 298:5) 3 vard. (rusdryck
erhållen gm att denatureringsämnet
borttagits ur denaturerad sprit; äv. om
andra hemlagade spritdrycker) dricka
berusa sig på ~ 1
dundergubb|e 1 (kärngubbe) en riktig ~
2 vard. (man el. gubbe som berusar sig
med dunder; fyllgubbe) polisen fick
ta hand om åtskilliga -ar 3 vard. (grovt
fel, ’dunderbock’) där gjorde du allt
en ~
dundr|a 1 (dåna, bullra dovt, döna,
braka; bulta hårt, banka) åskan,
kanonerna -ade; han slog och -ade på porten
2 (tala med tordönsstämma, ryta, åska,
domdera) ’tig!’, -ade den bistre
majoren; ~ mot, över ngn ei. ngt (fara ut
i högljudda el. häftiga ordalag mot resp.
över); ~ mot tidens ondska; med -ande
röst
dundrande 1 (omtai o. d. ljungande) en ~
straffpredikan 2 (as. förstärkningsord
uppseendeväckande, ’kraftig’) ~ reklam;
göra ett ~ fiasko; ett ~ kalas
(stor-ståtligt, ’som inte går el. gick av för
hackor’)
dunge (grupp av träd ibi. av buskar el.
örter, liten lund) en tät, gles, snårig, grön
~; Här är dungen, där göken gol
(Fröding)
dunig (duntäckt, dunbeklädd; fjunig) en
~ fågelunge; bli ~ på rocken; ~ på
kinden som en persika
dunk 1 B. (dovt ljudande slag el. stöt el.
puff) ge ngn en ~ i ryggen; leka ~
(ett slags kurragömma) 2 s. (dunkande,
bultande) ångmaskinens pulsens ~
3 interj. ~ ljöd det från smedjan;
för mig vid ett slags kurragömmalek
dun k {a 1 (ge ett dovt upprepat ljud ifrån
sig) tryckpressen, ångmaskinen,
vävstolen -ade 2 (slå el. bulta hårt så att
ett ljud uppstår) ~ ngn i ryggen när ngt
kommer i galen strupe el. vid glatt återseende;
~ klubban, korten i bordet; <— på
pianot; hjärtat -ar; pulsens -ande
^unkjels. 1 i sht vittert (halvmörker,
skymning) skogens ~ 2 (oklarhet,
otydlighet; ovisshet) det romantiska -let;
saken är höljd i polisen försöker
skingra -let kring denna affär
’d u n k! el ad i. 1 i sht vittert (halvmörk, skum,
otydlig) en ~ dager; -la färger;
stjärnornas -la sken 2 (oklar, otydlig, svår-
begriplig, hemlighetsfull, oviss,
svävande, vag) ett ord av ~ härkomst, ~t
ursprung; förklara ett ~t ortnamn;
saken är ^; detta är ~t tal för de
oinvigda; ett ~t rykte; i berättelsen, i
hans förflutna finns några -la punkter*
jag har ett ~t minne av händelser!;
han hade inte den -läste aning om
saken; Det dunkelt sagda är det dunkelt
tänkta (Tegnér)
duns|a vard. (falla ned med en duns;
kasta vårdslöst) ~ i golvet, i backen; ~
inte så med väskan!
~ i (stöta emot el. slå i med en duns)
planet -ade i så hårt att
landningsstället skadades; ~ ned ei. ner (störta
el. ramla ned med en duns; dimpa ned)
pojken -ade ned ur trädet; ~ till (ge
till ett dunsande ljud) han hörde att
det -ade till i våningen ovanpå
dunst 1 (gas, ånga; lukt) fuktiga, giftiga,
kvävande, osunda ~er; en kvalmig ~
slog emot honom 2 (töcken, dis) i uttr.
slå blå ~er i ögonen på ngn (föra ngn
bakom ljuset, vilseleda, bedraga, lura)
dunstia (gå bort i gasform; ånga, ryka)
värme -ar ur jorden; biidi., vard. (smita,
avdunsta) nej, nu -ar jag
~ av ru 1 (avgå i gasform,
förflyktigas; ge ifrån sig i gasform) vattnet fick
avdunsta; när vattnet hade -at av
var skålens botten täckt med
kristaller; havsytan avdunstar vatten 2 biidi.
(ge sig i väg, obemärkt försvinna)
bedragaren hade då redan avdunstat [till
utlandet]: när polisen kom -ade tjuven
av ei. avdunstade tjuven; ~ bort FL’ 1
(gå bort i gasform, förflyktigas)
vattnet -ar bort 2 biidi. (försvinna, ta slut)
täta restaurangbesök gjorde att
pengarna snabbt -ade bort; ~ ut nJ 1 (avgå i
gasform; utsöndra i gasform) träet
upphettades och vattnet -ade ut; träet
utdunstade vatten; kroppens
utdunst-ningar 2 mest lös sms., biidi. (sippra ut,
komma ut, bli bekant) en nyhet, en
hemlighet -ar ut; först så småningom
-ade den rätta förklaringen ut
dur mus. (tonart med stor ters från
grundtonen räknat, mots. moll) stycket går
i mer el. mindre bildl., om käck o. glättig
■tàmning en visa i munter hans
livsmelodi går i ~
durkdriven (skicklig; utstuderad,
fullfjädrad, inpiskad, fullflätad) en ~ af-
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
