Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fåfäng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fåfäng
fäder
en hare 5 i uttr. — upp ögonen för
ngn ei. ngt (komma till insikt om rätta
värdet av); — ur 1 — ur en sprint 2 —’
ur ngn ngt (förmå att omtala); det
dröjde innan han fick ur sig vad han
ville; — ut fU 1 — ut sitt arv, en fordran;
— ut varor från staden 2 jag kunde inte
— ut ngt av honom (få upplysningar
av värde e. d.) 3 ~ ut en bok (få
utgiven); — åter nJ mest fast sms. återfå
ngt utlånat; — över 1 — pengar, tid
över 2 — över släktingar från
Amerika; — över sig han fick hela lasset över
sig; — en skopa ovett över sig
fåfäng 1 (inbilsk, ärekär; ytlig,
världslig; överdrivet mån om sitt yttre)
vacker men —; en — narr 2 (fruktlös,
resultatlös, förspilld) inse det —a i ngt;
— möda, strävan; jag har ansträngt
mig —t (förgäves) 3 åid. (sysslolös,
overksam) fåfäng gå lär mycket ont
(Syrak 33: 29)
fåfäng |a (flärd, inbilskhet, ärekärhet;
ytlighet, tomhet) tillfredsställa, smickra
ngns —; sårad —; var och en har sin
lilla —; -ans marknad se marknad 4
fåfänglig jfr fåfäng 2 det —a i jordisk
ära; Fåfängligheters fåfänglighet (Pred.
1:2)
fågel hålla fåglar i bur; ata som en —
vard. (äta mycket litet); var — sjunger
efter sin näbb biidi.; en sällsynt, rar
— &v. biidi.; inte veta om ngn är — eller
fisk vard. (icke känna ngns rätta
natur); bättre en — i handen än tio i
skogen se skog; en [liten] — har viskat
el. kvittrat i mitt öra vard. (jag har hört
sägas); det vete [allt] fåglarna vard.
(det har jag ingen aning om) 2 koii., isht
jakt. o. kok. jaga, snara —; stekt,
färserad —; vard. det smakar — (det
smakar utmärkt); det smakar ändå — (det
är trots ofullkomlighet bättre än intet)
fågelvägen (raka vägen) — [räknat] är
det 20 km till X
fålla (förse med fåll; sy fåll) - lakan,
en kjol; tråckla och —
täng 1 (famn full) ett — hö; ett —
skisser från skärgården biidi. 2 Jör.
(åtkomstsätt, förvärv) laga —
’fånga ■., i attr. ta till — (göra till sin
fänge, gripa, tillfångataga); 300 man
togs till —; ta sitt förnuft till —
biidi. (besinna sig, komma på bättre
tankar, bli förnuftig)
Mång|a v. 1 (bringa i sitt våld; ta fast) —
en rymmare, en tjuv; — råttor, rävar;
fisken är -ad i morse 2 (ta emot,
uppfånga) — ngt i flykten; sjö. — trossen;
seglen -ar vinden (fylles av vinden)
3 biidi. (gripa, lägga beslag på; fängsla,
väcka) — en skymt av ngn; — en
applåd; — ngns uppmärksamhet 4 sjö.
(samla o. binda ihop) — seglen
fången (berövad friheten, tillfångatagen;
gripen, tjusad) ge sig —; sitta —; hålla
ngn —; vara — i en stämning, i gamla
fördomar
fångenskap råka i — hos ngn; befria ngn
ur —en; hålla djur i —
fångst abstr. o. konkr. göra en god, rik —;
— av vilda djur; stora —er av sill
fåordig (som yttrar sig i el. består av
få ord) en — man, framställning; svara
-t
får klippa —en; — i kål kok.; ett
förlorat — bildl. (en avfälling e. d.); skilja
—en från getterna (skilja de goda från
de onda; efter Matt. 25: 32); familjens
svarta — (rötägg); du är ett riktigt —
vard. (en alltför beskedlig dumbom)
får (a (ränna; ansiktsveck) plöja raka,
djupa -or; Dalälvens —; -or i pannan
får|ad (fårig, med fåror) ett [av sorger
och bekymmer] -at ansikte
fårahus biidi. andra får, som icke höra
till detta fårahus (Joh. 10:16); han hör
inte till det rätta —et skämts, (har inte
den ’rätta* åskådningen i politik, religion
e. d.)
fät el. faute (missgrepp, misstag;
taktlöshet, klavertramp) göra, begå.
reparera en —
fåtal 1 (ett litet antal) han hade endast
ett — åhörare; endast ett — lärjungar
blev kuggade 2 (mindretal, minoritet)
det bättre lottade —et i samhället
fåvitsk *id. (oklok, oförnuftig, dåraktig)
det vore —t att tro på någon varaktig
fred; de —a jungfrurna (Bib.)
fåvitsko lid., i Ottr. i — (dåraktigt,
oförnuftigt)
fä 1 (husdjur, kreatur, nötboskap) både
folk och —; okynnes — (kreatur som
gör åverkan el. skada) 2 vard. (dumbom,
drummel, fähund) ditt [dumma] —!;
där stod jag som ett —; det —et A
fäbless ei. faiblesse (svaghet, böjelse)
ha en [viss] — för ngn el. ngt
fäder m fader
8—Svensk handordbok
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
