Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af G. J. Adlerbeth. Inträdestal i Sv. akademien den 29 November 1826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 VITTRA UPPSATSER, TAL OCH ÄREMINNEN.
skapsrika tänkare. De hatade icke en fri öfning af för-
nuftet, utan med undervisning, räd och efterdömen upp-
muntrade de dertill hvarje hågfull yngling. Men sjelfva
hade de sökt sanningen under erfarenhetens ledning
och vunnit sin visdom genom förståndets mödor. På en
lättare väg förde de icke heller sina lärjungar till de
särskilda målen för deras studier. De fordrade af dem
grundliga kunskaper, ihärdig pröfning, säker slutkonst
och i följd deraf redig uppställning af stadgade tankar.
Ett sådant lärosätt och sådana fordringar behagade ej
det tidslynne, som med hvarje dag blef mäktigare, och
som, efter att hafva förderfvat det verkande slägtets sed-
lighet, nu angrep det uppväxande slägtets bildning. För-
beredelserna, tyckte man, gingo för långsamt; den lär-
dom, till hvilken de skulle föra, var onyttig i det bor-
gerliga lifvet. Den yngling, hvars gynnare innehade för
stunden en vansklig makt, blef icke nog hastigt färdig
att emottaga en lycka, som föräldrars och anhörigas
hopp med otålighet väntade; medborgerlighetens unge
ämnesven förlorade under umgänget med Homerus och
Cicero en tid, som borde egnas åt Nordencranz. Under
allt detta påstod man, att skicklighet saknades hos den
ungdom, hvilken »öfverflödade» — så hette det redan
då — inom embetsverken. För »ovitterhet och vankun-
skap» beskyldes den offentligen af folkets ombud vid det
riksmöte, då den tungsinniga och ilskna råheten vann
sin första afgörande seger1. Sanningslös var utan tvifvel
beskyllningen; derom öfvertygar oss vår aktning för de
män, som hade tillhört denna ungdom, vår kännedom af
deras sedermera utförda värf och författade skrifter.
Men samma bittra maktspråk, som höljde dem vid deras
inträde i verlden med ett oförtjent vanrykte, förkunnade
äfven, att vid de allmänna lärosätena uppfostringen illa
vårdades, och sederna lemnades utan tillsyn. I följd
häraf blef en undersökning om förhållandet vid universi-
1 Se riksens ständers stora deputations betänkande om orsakerna
till våra goda lagars elaka verkställighet, af den 15 Aug. 1766.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
