Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af G. J. Adlerbeth. Inträdestal i Sv. akademien den 29 November 1826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNE AF G. J. ADLERBETH. 45
sorgfälligheten att vårda det goda, som andra före honom
verkat, att iakttaga vanor, dem häfden helgat. Det är
hans enlighet med sitt värf, som man, utan begrepp om
detta, kallat en härmande vekhet. Duguesclin och Ba-
yard voro då också svaga härmare, emedan de valde
sig till föresyn de ädlaste ibland korstågens anförare och
icke sina äldsta af druiderna förvildade stamfäder. —
Den sanna måttstocken för all verkande kraft är verkets
varaktighet. Mera än ett halft sekel har förflutit, sedan
Gustaf den tredje uppsteg på tronen, och ett halft sekel
af en särdeles härjande tid. I hvilket af Europas riken
består nu så mycket som i Sverige af hvad de då be-
prisade män stiftat? Fredrik den andres minne lefver i
det adertonde århundradets häfder, men hvad lefver
ifrån honom i hans stat och i den vidsträcktare nation,
som han tillhörde? Hans krigskonst har blifvit förändrad,
hans härar besegrade, hans rike inkräktadt, hans skatt-
kammare tömd, håns hela tankebyggnad nedrifven. Och
hvadan detta? Emedan denne ärorike man sökte mera
sin egen än sitt folks storhet; emedan hans kalla för-
stånd, ledt af tidehvarfvets lynne, verkade blott genom
mekaniska medel till mekaniska ändamål, genom massan,
ordningen och de lediga rörelserna af en legd krigsmakt
till en beräknad jemnvigt emellan Europas stater, genom
stundlig sparsamhet till stundlig förmåga att använda
denna makt, genom odlingen af sandhedar till en ökad
räknestyrka endast af menniskoarmar. Hvad gjorde han
för sitt folks bildning? Han tålde ej Wielands, Klop-
stocks och Lessings språk. — Huru mycket hafva nu
Josef den andres stater öfrigt af hans välvilliga hastverk?
— Denna ur jorden uppvuxna statslära, som under den
träffande benämningen af fysiokrati ledde den redlige
Turgots styrelseförsök och i England jemkades till öfver-
ensstämmelse med handelns och slöjdernas anspråk, hvad
har hon slutligen uträttat? Det vilda naturväldet, full-
ständigare utveckladt i handlingar än i satser, störtade
Frankrikes tron, och sönderbröt hela den åldriga stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
