Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Lefnadsteckning öfver Nils von Rosenstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEFNADSTECKNING ÖFVER N. VON ROSENSTEIN. 87
en befordrare. Framom förstlingarna af en ny svensk
vitterhet, som uppreste sig med anspråk att fördunkla
den äldre, gaf hans smak företrädet åt de klassiska mä-
stareverken af Gyllenborg, Kellgren, Oxenstjerna, Leo-
pold, fru Lenngren, Lehnberg mqd flere, till hvilka han
ock stod i vänskapens innerligaste förbindelser. Men
aldrig sökte han att för denna sin smak kräfva någon
uteslutande giltighet. Ej endast under vidrigheterna af
en regellos lefnad erfor Lidner hans hjelpsamhet, utan
kunde äfven i sin dödsstund anförtro åt denne sin väl-
görares hägn och förord de sista och svagaste alstren
af sin rika men vanvårdade skaldeförmåga. Om den
aktning, som han egnade Thorilds snille, vittna flera tack-
samma och öppenhjertiga bref till honom ifrån den väl-
dige, öfvermodige kämpen mot Kellgren och Leopold.
Dock, hvad göres behof af förgätna eller föga kända
bevis på hans litterära rättvisa och ädelhet, sedan de
yppersta ännu lefvande snillen af ett yngre slägte offent-
ligen förkunnat dem; sedan Geijer lemnat åt efterverlden
sitt vittnesbörd om »det allmänna, välvilliga, nästan fader-
liga förhållande, hvaruti denne utmärkte man ännu mer
genom sitt hjerta än genom sin betydande plats stod
till alla unga svenska litteratörer, de måtte söka honom
eller ej»1; sedan Tegnér till hans lof skrifvit:
»Hvar finnes
Den svenske skald, som ej med tårar minnes
En själ så ljus, så ren, så faderlig som.hans?»2
Uti alla de offentliga befattningar, som blefvo honom
anförtrodda, uppfylde Rosenstein sina pligter med sam-
1 Minnen af E. G. Geijer, s. 14.
2 Sång den 5 April 1836 i 16 del. af svenska akademiens hand-
lingar. Uti sitt inträdestal i denna akademi, den iz Juni 1819, yttrade
sig om Rosenstein, dåvarande professorn, nu biskopen doktor Tegnér:
»Lik Nestor i Iliaden lefde han fordom med ett bättre slägte, men det
närvarande ledes af hans vishet. Det gifves icke på länge någon nykom-
ling i sångens verld, den han icke med faderlig ömhet omfattat; det gif-
ves ingen, som ej tackar honom för några af sitt lifs skönaste stunder.»
Sv. akad. handl., 9 d., s. 51.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
