Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Lefnadsteckning öfver Nils von Rosenstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 VITTRA UPPSATSER, TAL OCH ÄREMINNEN.
vetsgrann redlighet och allvarligt nit. Genom sina be-
mödanden i den vigtigaste af dem hoppades han att
bereda fäderneslandets sällhet i förening med sin kung-
lige lärjunges. Då detta hans hopp sveks, kunde han
dock sluta sin sorg deröfver inom ett skuldfritt sinne.
Honom tillhörde förtjensten af de goda böjelser, hvartill
den olycklige furstens vilja vid fulländad uppfostring syn-
tes vara från hans naturliga stelhet bevekt, af begreppens
reda inom hans förstånds trånga omfång, af hans förmåga
att med ordning och bestämdhet yttra sig i skrift, af
hans icke ringa insigter, särdeles i Sveriges häfder och
inre förhållanden. Att under utöfningen af en icke till-
börligen hejdad makt denna vilja allt mer och mer åter-
tog sin ursprungliga obändighet, att detta förstånd ryck-
tes ur sin bana och då förvirrades i rymder, för hvilkas
vidd det ej var af naturen danadt, härtill var den snart
åsidosatte ungdomsläraren icke vållande. Vedermälen
om hans sätt att fullgöra sitt kall finnas förvarade i den
höge lärjungens öfningar att skriftligen afhandla honom
förestälda moraliska och politiska ämnen samt i infor-
matorns sammandrag af främmande länders historia och
uti hans anteckningar till ledning vid undervisningen i
den svenska, — en undervisning, hvars synnerliga rikt-
ning att meddela grundlig kännedom af fäderneslandets
inre tillstånd och författning under särskilda tidehvarf
de ådagalägga.
Inom Upsala universitet lefver och skall länge lefva
ett tacksamt minne af landshöfdingen von Rosensteins
verksamma och visliga omsorger att befordra detta läro-
verks gagnelighet. Så saknad var hans vård om dess
angelägenheter under konung Gustaf III:s regering, att,
när kanslersembetet 1796 blef ledigt, de mest utmärkte
ibland dåvarande professorer, en Tingstadius, en Fant,
en Boethius, en Nordmark m. fl., ifrigt yttrade sin af
erkebiskopen doktor von Troil äfven understödda önskan
att det måtte honom uppdragas1. Han afböjde fram-
1 Märkvärdiga bref härom af ofvannämnda män finnas i behåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
