Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
bergfast fot? Om man redan sett de svaga stöden brytas
i gyttjan under tyngden af ett Babelstorn, som förmätna
byggmästare velat på dem uppföra, hade man då icke
fog att yrkä vid andra statsbyggnader litet mera varsam-
het och en noggrannare beräkning af hvad grunden tål
att bära? Är man fiende till det konstitutionella systemet
derför, att man icke vill, att det skäll ramla?
I min anmälan af tidskriften Odalmannen förklarade
jag mig icke tillhöra något politiskt parti. Den strängt
juridiske anmärkaren låter dock icke detta mitt vittnesbörd
i egen sak gälla. Han berättar, att »i Tyskland har under
loppet af de sistförflutna åren uppstått en skola af stats-
lärare, i spetsen för hvilka man kan nämna herr C. L.
von Haller, i anseende till en af honom utgifven skrift,
hvari denna skolas politiska åsigter fullständigast ut-
vecklas, och den bekante Adam Müller». Troligen för
att låta förstå, hvarthän denna skola syftar, förmäler han
i en not, att herr von Haller, sedan han utgifvit den
ifrågavarande skriften, öfvergått till katolska religionen,
tagit afsked från sitt embete såsom medlem af republiken
Berns råd, hvilket embete en katolik ej kunde bekläda,
begifvit sig till Paris, der inträdt i tjenst hos det häftiga
ultrasbladet La Quotidienne samt ingifvit till kongressen i
Aachen en anklagelseskrift mot de liberala idéerna, hvari
han äfven uppmanade till politiska förföljelser. Om
skolans läror säger anmärkaren vidare: »En af de för-
nämsta ibland dem och den, i hvilken de andra inne-
slutas som kycklingen i ägget, är den, att hvad vi kalla
stat alldeles icke uppkommit från något naturtillstånd;
att statsmakten, långt ifrån att vara något, som har sitt
ursprung från ett förutvarande helt, tvärt om är just det,
hvarifrån detta hela har sitt; att med andra ord någon
folkmakt eller någon på folket individuelt existerande
fördelning af den makt, som, förenad till en totalitet, ut-
gör hvad vi kalla regeringsmakt, icke gifvits; att då folket
följaktligen icke har någon makt, så kan det ingen makt
öfverlåta (delegera), och att i följd deraf åter antagandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
