Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 355
vara öfverflödigt att lemna allmänheten några historiska
underrättelser om utvecklingen af denna teori, om de
rakt motsatta följder, som dess bekännare ifrån den
samma härledt, samt om skarpsinniga tänkares omdömen
deröfver.
Förut må jag likväl anmärka, att greker och romare
icke lade fiktionen af ett naturtillstånd utom stat, och af
en öfverenskommelse att försaka detta tillstånd, till rätts-
grund för sina fria statsförfattningar. Skulle dessa få hän-
föras under det konstitutionella systemet, så vore det af
erfarenheten tillräckligen bestyrkt, att samma system kan
hvila på något annat än berörda juridiska dikt. Heeren
anmärker om de grekiska statsförfattningarna, att deras
värde icke må mätas efter den måttstock, som blifvit
antagen af en modern skola, hvilken gör säkerheten för
person och egendom till statens enda ändamål; att man
äfven i Grekland sträfvade dit, men utan fullkomlig fram-
gång; att under de täta stormar, som skakade de gre-
kiska republikerna, man icke kunde der inskränka sin
verksamhet till förbättringen af sitt husliga tillstånd; att
likväl under dessa författningar, så felaktiga de oss synas,
trifdes härligen det härligaste som menskligheten har
att uppvisa; att ett stilla vegeterande icke var möjligt
der, hvarest den enskilde medborgaren innerligen kände,
att han lefde endast genom staten och i staten. »Vi
vilja», fortfar Heeren, »låta hvar och en behålla sitt om-
döme och sin måttstock; men den följd må vi häraf
draga, att de former, under hvilka menskligheten skall
utveckla sig, icke blifvit af den Eviges hand så inskränkt
uppritade, som skolvisheten vill dem bestämma.» Ari-
stoteles, hvilken ingalunda var svärmare, tilläde dock
menniskan en samhällighetsdrift, i följd hvaraf han också
ifrån menniskonaturens egna art härledde staten1. Alla
andra samfund ansåg han .utgöra delar af det borgerliga
och likasom detta hafva sitt lif och sin varelse af en
ömsesidig kärlek. Gemensamt väl vore deras syftemål,
1 Politicorum lib. I cap. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
