Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
men statens verksamhet inskränkte sig icke till en nytta
för den närvarande stunden, utan hade till föremål hela
lifvet1. Jag vet icke, om Ciceros fordom berömda vishet
gäller i vår tid för något. Han bör kan hända räknas
bland ultraister, emedan han afvärjde Catilinas anslag
att omskapa den visserligen icke fullkomliga romerska
republiken; ibland fiender till nya regeringar, emedan
han motstod triumvirerna; ibland fördomsfulla beundrare
af det gamla, emedan han ofta upprepade Ennii vers:
»Moribus antiqvis stat res Romana virisqve».
Katolik såsom v. Haller var han dock icke. Emellertid
härledde han i öfverensstämmelse med Plato och många
andra grekiska filosofer samhället från ett högre ursprung
än råa menniskors beräkningar af sina fördelar, gaf det
en ädlare bestämmelse än den att blott betrygga och
främja enskild nytta, samt gjorde idén af rätt oberoende
af folkens beslut, af regenters förordningar, af domares
utslag, men erkände för dess sanna grund den benägenhet
att älska menniskor, som i menniskonaturen är inlagd2.
Det blefve icke allenast för vidlyftigt att här söka
utreda, huru man kommit derhän att vilja grunda staten
på ett fördrag, utan vore äfven mer än öfverflödigt, när
jag hos läsare af denna stridsskrift bör förmoda bekant-
skap med den mästerliga afhandlingen om »Feodalism och
republikanism». Jag må således göra ett språng ifrån
Cicero till den engelske filosof, hvilken först uppstälde
1 De moribus, lib. 8 cap. ii. »Non enim præsentem utilitatem
civilis Societas appétit, sed ad omnem vitam spectat.»
2 De legibus, lib. I cap. 15 et 16. Den, som kan och vill läsa
denna sköna afhandling, skall finna, att mina tadlade satser öfverens-
stämma med något äldre läror än >en skolas, som under loppet af de
sistförflutna åren i Tyskland uppstått». Ifrare för den enda saliggörande
liberala tron handla ganska konseqvent, då de fördöma våra under-
visningsanstalters gamla riktning till klassiska studier, kallade med rätta,
in comparativo, humaniora. Påfvarne fördömde lika konseqvent bibelns
läsning. Det är icke i Frankrike blott, som man finner des freres igno-
rantins.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
