Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
kabinetters stämplingar, bestrider ultraisternas påstående
om vissa regerande ätters legitimitet, förklarar alla privi-
legier inom Frankrike vara oåterkalleligen upphäfda och
anser ett representatift regeringssätt der nödigare än
annorstädes. Han är väl således icke en ibland v. Hallers
skolgossar.
De skiljaktiga föreställningar om statens upphof,
hvaröfver man i våra dagar tvistar, äro icke ens i Sverige
nya. I det bibliotek, der anmärkaren framletat biskop
Nicolai Oresmii afhandling De mutatione monetarum, finnes
säkerligen i flera upplagor en svensk skrift ifrån medel-
tiden, kallad: Kununga ok höfdinga styrilsi. Vill anmär-
karen göra sig besvär att läsa de första sidorna i denna
bok, som man ansett vara författad af någon ibland den
gamla svenska frihetens hjeltar, skall han finna, huru de
visare ibland våra förfäder, hvilka, då de åberopade Ari-
stoteles, hade läst honom, tänkte om samhälle och re-
gering. De diktade sig icke ett naturtillstånd, uti hvilket
menniskor lefde utan förening och styrelse i ständigt
krig med hvarandra, utan de ansågo »mannen vara ett
samvistelikt diur af sin naturlik skipelse», vara »milder och
tydelekur (foglig) fram firi all annor wärilzlik diur,» och
icke kunna, »tea (ådagalägga) älla fulkomna sin mildlek
utan han var med flerum mannom, thöm han matte göra
gagn ok hugnad med mildlek sinom». Samhället ansågo
de följaktligen icke för en menniskoinrättning, grundad
på fördrag, utan för ett af Skaparen bestämdt tillstånd, i
hvilket allena menniskonaturen kunde lefva och utveckla
sig. Men »ther sum manga manna samqvämdur är, ther
wil hvar filgia och främja wilja sinom, ok ther af kombir
missämja ok ilwili manna mällom. Ok af missämja kom-
bir dela, ok af delo kombir slag ok dråp, af dråpe in-
hyrdes kombir derwilse (förderf) allmogans, bade til lif
ok godz. Ok thy torf allmoge styrilse hava, the han ma
styra ok rada til frid ok frälse, ok til goda sämjo inhyr-
des, ok then ma ok värja med makt ok godom radom
firi ovinnum thera. Ok then havär allmoga af alder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
