Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 381
kallat konung ok höfdinga sin.» Nödvändigheten af
styrelse härledde de således ifrån naturnödvändigheten af
samhälle; ingendera berodde efter deras åsigt på den
enskilda menniskans godtycke och följaktligen icke på
något kontrakt. Styrelsens form åter bestämde de icke
efter abstrakta begrepp, utan efter verkliga förhållanden.
De uppstälde den frågan: »hvad thet är mera allmogans
tarj\ hava en kunung valdugan, then rada ma ok styra
landom ok allmoga, ällä flere se the ther alle rada?»
Visligen, åtminstone efter den tidens skick, gåfvo de
företräde åt en ärftlig monarkisk regering framför en
aristokratisk. — Mot slutet af 1600-talet uppstodo äfven i
Sverige tvister om konungamaktens upphof. Puffendorfs
arbeten De jure naturœ et gentium och De officio hominis
et civis hade utan hinder blifvit utgifna 1672 och 1673 i
Lund; men sedan Carl XI blifvit förklarad för enväldig
konung, Gud allena för sina gerningar ansvarig, ansågs
läran om ett fördrag såsom grund för stat och regering
vara vådlig. En disputation derom af magister Castovius
blef förbjuden, och professor Lundius höll vid akademien
i Upsala samt tryckte ett tal, hvaruti han sökte bevisa
det konungsliga väldets gudomliga ursprung. Efter Carl
XII:s fall åter fann det uppstigna partiet nödigt att ut-
breda Lockes grundsatser. Kanslikollegium, hvars pre-
sident grefve Arvid Horn då var, befalde translator
regni Harmens att öfversätta Lockes skrift om borgerlig
regering. Denna bestälda öfversättning utgafs 1726 »i
betraktande af den särdeles nytta, som Svea rikes in-
byggare kunde hemta derutur». — I senare tider lade
professor Boethius, som härutinnan följde Kant, före-
ställningen af ett statsfördrag, endast såsom en förnufts-
idé, till grund för det borgerliga samhället; men huru
vidt hans statslära var skild ifrån Lockes och Rousseaus
visar följande ställe i hans Anvisning till sedeläran såsom
vetenskap: »I en stat äro alla undersåtar i afseende på
öfverheten. Deras plikt är ovilkorlig lydnad af aktning
för borgerlig samhällsordning såsom en Guds inrättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
