Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
Statsmakten skulle innebära en motsägelse mot sig sjelf,
utan oemotståndlig rättighet att uttvinga denna lydnad;
men den dygdige lyder, utan förbehåll otvungen, ej af
rädsla för straff, utan af öfvertygelse om lydnadens nöd-
vändighet för en inrättnings möjliga bestånd, som sedlig-
heten och dess vilkor bjuda att anse såsom helig och
orubblig. Borgerlig underdånighet har orätt blifvit af
lärarne i naturrätten förklarad såsom en följd af ett
särskildt kontrakt, hvilket man ej förstod vara ingånget
genom den af hvar menniska i sammanlefnad med andra
i sjelfva verket tillkännagifna viljan att med anspråk på
rättigheter lefva ibland menniskor.» Anmärkaren har
likväl uti en senare i Allmänna Journalen införd skrift
valt professor Boethius till sin respondens,- sedan han
sjelf, såsom det egnar en publicist, uppklifvit i den öfre
katedern. Äfven detta val vittnar om hans okunnighet,
i fall man ej må antaga, att han litat på sina läsares.
Men namnet Boethius höres med vördnad likasom namnet
Aristoteles. Hvad kunde då vara tjenligare än att låna
helgden af det förra åt den liberalism, som förkättrade
mig derför, att också jag ansett borgerligt samhälle
för en Skaparens stiftelse, och helgden af det senare åt
den grofva materialism, som jag vågat bestrida? Huru
mången beskedlig man, som väl hört omtalas Boethius
och Aristoteles, men haft annat nyttigt att göra än
studera dessa filosofers något hårdlästa skrifter, skulle
ej på Allmänna Journalens ord trö^ att mina satser vore
rakt stridande mot deras? Den gamla svenska redlig-
heten, som föreställer sig att allt prentadt är sanning,
har ännu icke hunnit plånas ur vårt nationallynne, så
ifrigt vissa publicister ock .bemödat sig att utrota denna
åldriga fördom.
En annan af Sveriges berömdaste filosofer, professor
Benjamin Höjer, erkände för menniskan en tvångspligt
att lefva i stat såsom en nödvändig följd af försvarsrätten.
Han sade : »Sättet att förklara rättmätigheten af borgerliga
samhällets uppkomst och bestånd ur idéen af en öfverens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
