Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 40 I
äfven ett särskildt grundfördrag af alla med alla skulle
anses vara upprättadt.
Om samhällsfördraget blifvit uppgjordt emellan hvar
och en och alla, stå här såsom kontrahenter på den ena
sidan hvarje individ och på den andra hela menigheten.
Det är då icke nog, att en sedermera inom statens om-
råde född menniska uttryckligen eller stumt förklarar sig
• vilja inträda i detta samhälle. Menigheten, förestäld af
statsmakten, måste ock lemna sitt bifall till hans emot-
tagande. Lägger man icke härigenom en rättsgrund för
allt möjligt statsvåld mot individer? Den allmänna viljan,
som allt förmår, kan ju besluta att ej vidare intaga i sam-
hället några nya medlemmar, utan låta dem som födas
der förblifva i naturtillståndet samt behandlas,derefter?
För svaga att kriga mot alla måste dessa då göra sig
till slafvar.
Jag har redan anmärkt, huru den vanliga läran om
ett statsfördrag lemnar qvinnokönets delaktighet deruti
obestämd. Denna ömtåliga fråga har likväl satt några
filosofer i bryderi. För rättvisa eller för artiga att räkna
qvinnan ibland husdjuren hafva de dock icke velat med-
gifva det vackra könet något annat välde än detta oemot-
ståndliga, som också filosofer någon gång måste hylla,
efter en i hjertat lefvande- naturlag, om icke efter en
dödfödd naturrätt. De hafva derför så vigt de förmått
slingrat sig undan att ovilkorligen erkänna eller förneka
qvinnans medborgerlighet. Den skarpsinnige men kan
hända stundom alltför subtile begreppsklyfvaren Kant
indelade statsborgare i aktiva och passiva, de förre med
rättighet att deltaga i den allmänna viljans yttringar, de
senare utan en sådan rätt1. Qvinnan likasom barnet
’ Kant förklarade uttryckligen i den förut åberopade afhandlingen
om teori och praxis perukmakaren för en aktiv, men hårfrisören för en
passiv medborgare. Efter Smiths system är också den förre en produktiv,
den senare åter en oproduktiv arbetare. Se vidare härom Kants Meta-
physische Anfangsgrïmde der Rechtslehre sid. 166 och 167, hvarest de passiva
statsborgarne sägas endast vara samhällets handtlangare. Så anses också
qvinnan ibland karaiberna.
färla, Skrifter. II. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
