Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 UPPSATSER 1 POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
hänförde han till de naturligen passiva och ansåg henne
sakna borgerlig personlighet, emedan hennes existens vore
blott inhœrenS- — ett skäl, som få damer lära förstå och
följaktligen icke heller kunna vederlägga, om ej någon
gång praktiskt, såsom Xantippa eller konung Theopompi
gemål. Han medgaf, att berörda indelning, enligt hvilken
de aktiva statsborgarne allena skulle kunna yttra sitt bifall
till samhällets lagar, syntes stå i någon motsägelse med
hvarje samhällsledamots rättmätiga anspråk på jemlikhet;
men för att popularisera den samma fästade han dervid
det allmänna vilkor, att man alltid skulle hafva frihet att
ur det passiva lyfta sig till det aktiva tillståndet; drängen
alltid kunna sträfva att blifva herre, hårfrisören alltid
hafva en utsigt att någon dag med perukens fullmakt få
uppträda ibland lagstiftare. Antingen kan nu detta vilkor
icke användas till qvinnan, eller också bör hon kunna
göra sig till karl för att förvandla sin inhærens till existens,
hvilket, om naturrätten det tillåter, naturen likväl förbjuder.
Fichte> icke mindre grundlig, anmärkte1, att efter allmän
regel qvinnan vore antingen mö eller hustru. I det förra
fallet stode hon liksom den ogifte ynglingen under faders-
väldet; i det senare hade hon af fri vilja gjort sig så
undergifven sin man, att hennes personlighet syntes all-
deles öfvergången uti hans, att han vore förvaltaren af alla
hennes rättigheter. Likväl utan att tränga sig fram och
utan att söka namnkunnighet, utöfvade den gifta qvinnan
i sjelfva verket sin medborgarerätt och röstade öfver all-
männa angelägenheter, »genom det billiga och i äkten-
skapets natur grundade inflytande, som hustrurna hafva
på sina männer». Medelst sitt erkännande af detta faktum,
hvilket dock de flesta gifta statsmän och lagstiftare icke
torde vilja offentligen medgifva, sökte Fichte att försona
alla politiserande fruar med sin rättslära, ehuru han in-
skränkte inom sparlakanen eller boudoiren deras frihet
att yttra sin ofta visa och alltid bestämda medborgerliga
vilja. Han gick ännu längre. Ibland möjliga förhållanden
1 I Grundlagt des Naturrechts, 2 delen, sid. 215 och följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
