Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 517
skaperna utvidgas,. förblifva deras elementer dock alltid
de samma. Nya rön och händelser påkalla nya förkla-
ringar, och principerna för dessa ombytas tidt och ofta.
Vill man då för elementarundervisningen, som nödvändigt
måste utgå från principer, bestämma vissa af de skiftande
och såmedelst befästa en icke blott teologisk utan äfven
fysisk, kemisk, naturalhistorisk, samhällshistorisk.och stats-
vetenskaplig ortodoxi uti ungdomens tro, innan dess tanker
kraft ännu är. mäktig att uppfatta, jemföra och pröfva
värdet af den ena och andra bland stridiga läror?
Eller vill man göra elementarskolan till dessas första
stridsfält? Vill man sätta samhällets styrelse i nödvän-
dighet och följaktligen berättiga den att med maktspråk
afgöra den ena lärans företräde framför den andra?. Eller
vill män låta val och omvexlingar af läroböcker, upp-
stälda på den ena eller andra principen, ankomma på
eforers och lärares tillfälliga vetenskapliga åsigter? Eller
vill man lemna hvarje lärare en anarkisk frihet att i
undervisningen göra gällande sitt system eller må hända
sina orediga griller? I sista fallet kunde uti den ena
skolan den råe materialisten, i den andra den svärmande
teosofen hvar på sitt sätt bestämma förklaringarna af feno-
menen inom denna »ständigt samma» verld, som omgifver
den »ständigt samma» menniskan. I alla fallen vore det
att befara, att den för tidiga undervisningen i sakkunskaper,
meddelad af mer eller mindre kunniga lärare, skulle uti
späda hufvuden fästa såsom fördomar äfven de rätta be-
grepp, dem endast hufvuden med fyllest utvecklad kraft
att fatta och bedöma kunna tillegna sig såsom lefvande
och verkande sanningar1.
Jag bestrider icke nödvändigheten af flerfaldiga sak-
kunskaper för den vetenskapligt bildade mannen, men
jag bestrider en sådan mångkunnighets nytta för gossar,
som skola ej uppränna, utan i en ordnad progression upp-
1 Dessa tvifyelsmål, ehuru af en utropad obskurant, torde dock för-
tjena att betänkas af dem, som nitälska för tankens frihet och för den
menskliga odlingens fortgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
