Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
538 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
och verkningsförmåga samt att all speciel bildning till särskilda
yrken bör hvila på en gemensam basis af sådan för alla lik-
artad elementarbildning.
Å den andra sidan åter kan påstås, att statens enda ovil-
korliga pligt i detta afseende är att bereda tillfällen till en
högre bildning åt alla dem, som vilja befordra statens egna
högsta ändamål, såsom religionslärare, embetsmän och veten-
skapsidkare; att det hvarken åligger staten eller möjligtvis kan
af staten åstadkommas att uppfostra alla dem, som äro be-
stämda till särskilda privata yrken; att, när dessa hafva frihet
att begagna sig, så långt deras hug och afsigter det medgifva, af
det lärda ståndets bildningsanstalter, kunna de ej med skäl fordra
mera ; att statens uppfostringsvård, utbredd öfver en alltför vid
yta, skall verka en allmännare halfkunnighet på bekostnad af
det ur alla samhällsklasser uppväxta stånds grundliga bildning,
som har till sin bestämmelse att underhålla samhällets högre
andliga lif; samt att, då staten omöjligen kan bekosta läroverk
för alla öfver de arbetande folkmassorna upphöjda medborgare-
klassers bildning, skall ett försök att så utsträcka statens upp-
fostringsomsorg oundvikligen leda derhän, att de offentliga sko-
lorna måste till en hufvudsaklig del underhållas genom afgifter
af lärjungarne, att den kostnadsfria undervisningen måste in-
skränkas för fattigare sådana till ett visst antal af gratisrum,
utdelade efter embetsmannapröfning, och att då skall upphöra
den med andan af Sveriges statsförfattning enliga rättighet,
som den ringaste medborgares son lika mycket som den högst
uppsattes nu eger att njuta kostnadsfri bildning till lärdom och
derigenom öppen väg till alla embeten i staten och kyrkan.
Men om man från teoriens gebiet nedlåter sig till verklig-
hetens, befinner man i Sverige en art af skolor, redan af staten
inrättade och underhållna för de klasser inom samhället, som
vilja uppstiga öfver folkmassornas allmänna bildning utan att
höja sig till lärd bildning. De i skolordningen benämnda
näringsskolorna eller apologistierna (i syftemål liknande de lägre
tyska borgarskolorna) äro i förhållande till folkskolor det
samma som gymnasierna i förhållande till trivialskolorna. De
äro att betrakta såsom medel, erbjudna åt individer inom folk-
massorna, att lyfta sig öfver dessas allmänna kunskapsgrad till
en högre skicklighet för näringsyrkena.
Fråga är nu, huruvida denna hittills möjliga progression
af de arbetande eller fattigare folkmassornas allmänna bild-
ning må bibehållas och ytterligare utsträckas, eller om den
skall afbrytas derigenom, att apologistierna sammanslås med
lärdomsskolorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
