Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - Några underrättelser om försökta läroverksreformer i Tyskland och Frankrike - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 553
medborgerlig och lärd bildning; 3:0 inom republiken ett obe-
stämdt antal specialskolor för meddelande af undervisning i
särskilda vetenskaper och konster; och slutligen 4:0 för hela
republiken ett national-institut, att befrämja vetenskapers och
konsters fullkomning. Men detta skenfagra system på papperet
kunde aldrig i verkligheten utföras till någon fullständighet.
De nya skolorna, svarande mot ingens behof, emedan de skulle
uppfylla allas, vunno ej förtroende. Der de ej saknade lärare,
saknade dessa lärjungar.
- Sådant var förhållandet, när Napoleon Bonaparte satte sig
i besittning af Frankrikes styrelse. Gemensamt med sina
medkonsuler organiserade han redan år 1800 en undervis-
ningsanstalt, som under namn af Le Prytanée Français hade
i Paris upprest sig ur gruset af det. forna universitetets kolle-
gier (collèges) och, såsom Lucien Bonaparte, dåvarande inrikes-
minister, i en officiel berättelse sig yttrade, var den sista ännu
öfriga tillflykten för dem, som ville erhålla offentlig under-
visning. Men hela Frankrike kräfde ett allmänt och ordnadt
läroverkssystem, och Napoleon såsom förste konsul bestämde
detta genom en lag af den 1 Maj 1802. Till kommunerna
öfverlemnades att underhålla primärskolor, utan medverkan och
bidrag af staten. Sekundärskolor för den första undervisningen
i latinska och franska språken samt i geografi, historia och
matematik kunde, med regeringens samtycke, inrättas af kom-
muner eller enskilda lärare. Såsom af staten förnämligast be-
kostade läroverk inträdde först i systemet lyceer, hvarest
skulle läras de gamla klassiska språken, retorik, logik, moral
s‘amt elementema af de matematiska och fysiska vetenskaperna.
Dessa lyceer, som intogo de afnationalkonventet beslutade central-
skolornas ställe, stiftades ej såsom dessa inom hvarje depar-
tement, utan i allmänhet skulle ett sådant läroverk upprättas
inom kretsen för hvarje appellations-tribunals jurisdiktion. Öfver
lyceerna stäldes, såsom de högsta läroanstalter, specialskolor,
egnade åt särskilda vetenskaper och konster. National-institu-
tet bibehölls och ordnades genom ett särskildt regeringsbeslut
af 1803.
Denna organisation förändrades sedermera af Napoleon
såsom kejsare åren 1806 och 1808 på det sätt, att alla under-
visningsanstalter i riket förenades till en stor korporation, kallad
det kejserliga universitetet, styrdt af en stormästare och ett
universitetsråd, samt i alla ,dess grenar bevakadt af general-
inspektörer. Undervisningsverken, högre och lägre, inom ett
appellations-tribunals område skulle utgöra en akademi, bestå-
ende af spridda vetenskapsfakulteter, lyceer, enskilda collèges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
