Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - Några underrättelser om försökta läroverksreformer i Tyskland och Frankrike - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
och af kommunerna inrättade sekundärskolor, pensionsanstalter
och slutligen primär- och andra barnskolor.
Då vi här icke kunna omständligen utreda de flera skilj-
aktigheter, som visa sig emellan det af nationalkonventet
antagna läroverkssystemet och Napoleons organisationer deraf
(den sista strängt ordnad efter militärisk enhetsprincip), må vi
endast anmärka, att han, till grund eller medel för all högre
bildning än folkmassornas, bestämde klassiska studier, hvadan
ock för inträde i de militäriska specialskolorna fordrades en
viss kunskap i latinska språkets grammatik. Statsrådet Four-
croy, som för lagstiftande corpsen framstälde alla förslag till
lagar i detta ämne, yttrade dervid regeringens öfvertygelse, att
de gamla språkens studium vore för de yngre folken »nyckeln
till alla andra kunskaper». Så allmän var ock öfvertygelsen
härom, att han ansåg sig behöfva undanrödja hos föräldrar
vissa farhågor, att dessa studier kunde lida intrång af de ma-
tematiska och fysiska, som äfven i lyceerna voro föreskrifna.
Nationalkonventet deremot hade gjort en mångfald af så kal-
lade realkunskaper till föremål för undervisningen i de miss-
lyckade centralskolorna, hvarest ibland tio lärare blott en enda
i den nedersta af trenne afdelningar skulle med gossar mellan
12 och 14 års ålder genomlöpa en kurs i de gamla språken.
I följd häraf anmärkte ock, 1802, statsrådet Roederer, hvilken
jemte Fourcroy utvecklade för lagstiftande corpsen Napoleons
och hans rådgifvares åsigter, att konventet vid organisationen
af berörda skolor »hade vidtagit motsatsen af hvad en naturlig
ordning fordrade. I dess system hade man lemnat föga eller
intet åt humaniora, utan allt åt realia (s. k. allmänt nyttiga
sakkunskaper). Då centralskolorna å ena sidan knappt med-
gåfvo en enda studiekurs i de gamla språken, syntes de på
den andra sidan hafva haft till ändamål att befolka Frankrike
med lefvande encyclopedier.»
I det hufvudsakliga har Napoleons organisation af under-
visningsverket, åtminstone till formen, blifvit bibehållen intill när-
varande tid. Brister deruti hafva dock påkallat omsorger att
dem afhjelpa. - För detta ändamål sändes professor Cousin,
ledamot af läroverksrådet, till Tyskland för att, såsom vi i den
föregående artikeln nämnt, inhemta noggrann kännedom af
dess uppfostringsanstalter. I sina derom afgifna berättelser
har han högeligen prisat den sorgfällighet, hvarmed i de tyska
lärdomsskolorna klassiska studier främjas, och dervid endast
anmärkt, att de matematiska synas nog mycket stå tillbaka. I
denna del tillerkänner han de franska läroverken företrädet,
dock under önskan, att dermed må kunna förenas en högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
